You are currently browsing the tag archive for the ‘Legosoldater’ tag.

Jay, före detta yrkesmilitär, längtar efter att kunna få göra om sin karriär under andra världskriget istället. Då visste man tamejfan vem fienden var och nazister är ju dessutom genuint onda, det vet alla. Men i dagens instabila och ambivalenta värld, vad får Jay hålla till godo med? Ett skitkrig som det i Irak där man knappt vet vem som är vän och vem som är fiende och där ingen tackar en för att man gjort sitt jobb.

Läs hela inlägget här »

Att få smacka med tungan och med knappt tillbakahållen hånfull skadeglädje i rösten kunna få säga ”Vad var det jag sade?” kan vara roligare än det borde få vara. Men när mottagaren av de fruktade orden är en själv försvinner något av humorn.

Jag förutspådde ju efter Anders Jallais mindre lyckade Spionen på FRA att jag sannolikt inte skulle kunna hålla tassarna borta. Och se här, likt en jycke som omöjligt kan hålla sig ifrån det halvruttna rådjurskadavret i skogen (för att först få rulla sig i härligheten och sedan äta skämt kött tills man spyr upp det igen – totally worth it!), har jag gått på samma nit igen. Två gånger, dessutom. Läs hela inlägget här »

The OctagonJättejättefarliga ninjaterrorister tränas av den illistige Seikura någonstans i det innersta av Central- eller Sydamerika. Inte för att alla ninjaskillz spelar någon större roll när det väl gäller, eftersom de västerländska rekryterna föredrar ett hederligt maskingevär för att kunna utföra sina inte särskilt lönnliga lönnmord. Läs hela inlägget här »

Ok, lite fuskigt är det eftersom jag redan har publicerat den här texten en gång och dessutom inte heller sett om filmen. Men i kompletthetens namn är det petitess. Med tanke på hur snäll jag var mot Rambo III skulle jag kunna tänka mig att jag kanske skulle ha gett denna fjärde Rambo-film lite högre betyg om jag sett den tillsammans med de andra filmerna. Å andra sidan är Johnny-boy tillbaka och nosar lite på ideologin och det är aldrig nyttigt…

***

alt. titel: Rambo IV, John Rambo

John Rambo söker en fristad från sina minnen i Thailand, där han försörjer sig på att fånga ormar till en turistisk ormfarm och skjutsa omkring folk i sin båt. En dag blir han uppsökt av ett kyrkligt gäng från USA som vill att han ska ta dem in i Burma (eller Myanmar som man väl ska säga nu för tiden) där de ska hjälpa de kristna karenerna, som blir förföljda på grund av sin religion, med mat, medicin och Guds ord. John vägrar först, med argumentet att man aldrig kan förändra någonting, men blir så småningom övertalad. Han släpper av dem på andra sidan gränsen och återvänder till Thailand. Givetvis går det inte så bra för välgörarna och givetvis måste Rambo än en gång tuffa mot landet-som-inte-längre-heter-Burma, den här gången med ett gäng legosoldater i lasten.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Rambo IV, John Rambo

Med tanke på alla Slyfans som skockas (ja, jag menar åtminstone dig och dig och dig) publicerar jag nu med fara för liv och lem följande recension… 🙂

John Rambo söker en fristad från sina minnen i Thailand, där han försörjer sig på att fånga ormar till en turistisk ormfarm och skjutsa omkring folk i sin båt. En dag blir han uppsökt av ett kyrkligt gäng från USA som vill att han ska ta dem in i Burma (eller Myanmar som man väl ska säga nu för tiden) där de ska hjälpa de kristna karenerna, som blir förföljda på grund av sin religion, med mat, medicin och Guds ord. John vägrar först, med argumentet att man aldrig kan förändra någonting, men blir så småningom övertalad. Han släpper av dem på andra sidan gränsen och återvänder till Thailand. Givetvis går det inte så bra för välgörarna och givetvis måste Rambo än en gång tuffa mot landet-som-inte-längre-heter-Burma, den här gången med ett gäng legosoldater i lasten.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Sista färjan från Ystad
David Baldacci, The Last Mile

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg