438 dagar (2013)

Det dröjde ända till titten på filmatiseringen av 438 dagar innan jag fick tummen ur när det gäller Johan Persson och Martin Schibbyes bok med samma namn. Och medan filmen var ”baserad på en sann historia” deklarerar författarna själva i ett förord att boken inte är det. Eftersom det är en sann historia, rakt igenom.

American Made (2017)

Barry Seal är uttråkad. En skicklig pilot, en av de yngsta någonsin att ha blivit anställda av bolaget TWA (Trans World Airlines) och vad får han göra? Sitta och skjutsa folk fram och tillbaka mellan städer som Toronto och Miami som en annan busschaffis. Det enda som livar upp vardagsslitet är enstaka lådor med kubanska smuggelcigarrer och inte ens det gör Barry särskilt pirrig i magen.

I, Daniel Blake (2016)

Vid en första anblick kanske det inte verkar finnas särskilt många beröringspunkter mellan en romantisk konstnärspoet från 1700-talet och hjärtinfarktsdrabbad snickare i Newcastle anno 2016. Bortsett då från att de bägge delar efternamnet Blake. Men häng med en bit till och se om det inte är så att det finns mer under ytan än man kan ana.

20th Century Ghosts (2005)

När Filmitch ber så snällt om en recension får Filmitch en recension. Även om det kanske tar lite tid.

***

Trots att det är svårt att motstå frestelsen att kunna försjunka i en riktigt bra bok som räcker i en hel evighet slås jag samtidigt alltid av hur smidiga noveller är när jag väl läser dem. Ja, inte bara smidiga förresten, utan ofta väl så genomarbetade som en roman. På grund av formatet ofta också med naturnödvändighet tajtare och mer ekonomiska i sitt berättande.

Om man inte läser en massa litteraturtidskrifter kommer ju noveller vanligtvis i en av två olika former: antologin eller samlingen. Bägge typerna kan innehålla både högt och lågt men lägstanivån är kanske inte riktigt lika låg när det är en och samma författare som står för alla bokens delar.

Recount (2008)

SVT kan näppeligen ha förutsett det efterföljande tjafset i den svenska valprocessen (eller kunde de det?!), beslutet att sända Recount på måndagskvällen efter 2010 års val bör snarare ha varit tänkt som en kul liten blinkning. Desto mer intressant med tanke på att den fantastiska förvirring som följde på begärandena om omräkning av röster i Florida vid presidentvalet 2000 mellan Bush och Gore borde ha fått till stånd funderingar kring kvalitetssäkring av röstprocesser. Uppenbarligen så icke i Sverige.

X10: Upptakter

Allt sedan Voldo lade ut sitt inlägg om de tio bästa öppningsscenerna (ett inlägg som följts upp av Royale with cheese, Filmitch, Fiffi och Blue Rose Case) har jag funderat mig galen på vilka mina bästa öppningsscener skulle vara. Efter många om och men har jag kommit fram till att jag nog inte riktigt fungerar på det sättet, relaterar starkt till just öppningsscener. För min del är det filmen i sin helhet som gäller och kommer jag bara ihåg just öppningsscenen är det en bonus…

Men det är klart, några sådana har ju ändå satt sig och listas nedan i, varför inte, alfabetisk ordning. Jag kan inte säga att de här är de bästa upptakterna, men det är tio förbannat bra som jag kan komma ihåg (något av en förutsättning känns det som) och som inte förekommit på någon av de andras listor (man vill ju ändå vara unik bland alla de som hoppar från bron). Bland de som definitivt annars skulle ha kvalat in ligger till exempel Fellowship of the Ring, Nightmare Before Christmas och Raiders of the Lost Ark. Och så hade jag gärna velat klämma in någon riktigt bra skräckfilm, men hur det nu var blev det inte så.