Waga seishun ni kuinashi (1946)

alt.titel: No Regrets For Our Youth

Tidigt 1930-tal i det kejserliga Kyoto och en grupp studenter har picnic i det gröna. Deras vandringssånger förbyts i lovprisanden av kunskapens högborg när de kommit upp på kullen som ger dem utsikt över Kyotouniversitetet, deras alma mater.

Men verkligheten tränger sig raskt på i form av maskingevärseld och framförallt den glasögonprydde Noge uttrycker sin avsky för den sittande regeringens militarism och fascism. Ett par år senare är det är hårda tider för allt som ens luktar marxism och utbildningsministeriet vill avsätta bland annat den populäre professor Yagihara (oklart dock för exakt vilka åsikter). Studentrevolterna är ett faktum men upproret till ingen nytta – universiteten och de utpekade lärarna måste böja sig för övermakten.

Fortsätt läsa ”Waga seishun ni kuinashi (1946)”

Tora no o wo fumu otokotachi (1945)

Ok, här är det lite fusk på gång. Jag har hunnit publicera det här inlägget en gång förut innan jag bestämde mig för att köra all in, men för helhetens skull ompublicerar jag det med några små förändringar.

***

alt. titel: Männen som trampade på tigerns svans, The Men Who Tread on the Tiger’s Tail


En film som bygger på en pjäs som i sin tur bygger på en annan pjäs, kan det vara något? Tja, utan en regissör som Akira Kurosawa skulle det säkerligen ha kunnat blir bra mycket sämre i alla fall.

Ett antal män går på ett tyst led genom en skog. Runt omkring dem hoppar en liten frågvis typ som visar sig vara sällskapets bärare. Uppenbarligen har han inte fått veta särskilt mycket om de som anställt honom för hans frågor handlar uteslutande om vilka de är och vart de ska.

Fortsätt läsa ”Tora no o wo fumu otokotachi (1945)”

Zoku Sugata Sanshirô (1945)

alt.titel: Sanshirô Sugata II, Judo Saga II

Yokohama, 1887. Staden är överlupen av okultiverade och gigantiska amerikaner vars nävar tycks klia efter att slå oskyldiga japaner på käften. En som försöker stå upp mot dem är vår vän judomästaren Sugata, men någon underhållningsmatch mot en boxare vill han inte vara med om. Han försöker övertala den jujutsumästare som ställt upp att gå därifrån men får veta att sedan judo blivit populärt vill ingen längre lära sig jujutsu. Denna förnedring av sin konst är det enda sättet för den stackars mannen att tjäna lite pengar.

Fortsätt läsa ”Zoku Sugata Sanshirô (1945)”