You are currently browsing the tag archive for the ‘John Wyndham’ tag.

alt. titel: Triffiderna, Revolt of the Triffids

Invasioner handlar främst om att bida sin tid och invänta rätt tillfälle — fråga bara triffiderna. En relativt ny deltagare i jordens ekosystem men en som mänskligheten givetvis redan sett till att tämja. Ett arbete som krävde lite mer möda än man kanske skulle förvänta sig när det gäller en växt men triffiderna är inte bara giftiga, utan också förmögna till viss rörelse. Dessa nackdelar vägs dock med god marginal upp av det faktum att man från dem kan producera en högkvalitativ olja. Cash is king och därför finns det flera inhägnade triffidfält runt om i världen.

Men triffidernas slavtillvaro ska komma att få ett hastigt slut när ett spektakulärt meteorregn över en natt gör alla (som sett det) blinda, det vill säga större delen av i alla fall den brittiska befolkningen. Och blinda personer, som dessutom är ovana vid sin egen funktionsnedsättning, är mums för triffid-måns.

En av de få som bevarat sin syn är biologen Bill Masen eftersom han låg på sjukhus med en bandagerad ögonskada vid tidpunkten för meteorregnet. På Londons kaotiska gator stöter han sedan på författaren Josella Playton som också har synen i behåll och därför tillfångatagits av en blind man som använder henne som sin ledarhund. Tillsammans försöker Josella och Bill navigera i denna nya och förvirrade värld.

Filmen The Day of the Triffids från 1963 blev en ganska trevlig överraskning i 2019 års brittiska Halloween-tema, så det föll sig naturligt att jag också blev nyfiken på den litterära förlagan. Författaren John Wyndham Parkes Lucas Beynon Harris hade redan publicerat fyra romaner innan andra världskriget, men då under namnen John B. Harris, alternativt John Beynon. The Day of the Triffids var den första bok att publiceras med “John Wyndham” på omslaget.

Wyndham själv hymlade inte med inflytandet från H.G. Wells utmärkta The War of the Worlds men jag skulle vilja påstå att dagens författare tar sin historia i en lite annan riktning i och med introduktionen av den katastrofalt hastigt påkomna blindheten. Mindre fokus på den paniska Massan och mer på enskilda människor. Därmed finns en bra grogrund för funderingar kring hur människor inte bara samlas mot ett externt hot, utan också hur de beter sig mot varandra. Inte minst när det finns en fysisk och tydlig gräns mellan de som har och de som inte har. Syn, alltså.

Vad jag kan påminna mig höll också Wells främst till ute på den brittiska landsbygden medan Wyndham spenderar minst halva sin bok i London. Här skulle man kunna tänka sig att han också hämtat viss inspiration från Arthur Conan Doyles långnovell från 1913, The Poison Belt. Men som otaliga sentida zombie-filmer visat oss är det något speciellt med målande beskrivningar av övergivna stadsgator. Överhuvudtaget finns det mycket i både bok och film som kan härledas till Danny Boyles 28 Days Later.

Möjligen kan Wyndham ha blivit lite väl glad i hatten när han förutom meteorregn och blindhet också introducerar någon form av smittsam sjukdom som får folk att dö som flugor. Den detaljen känns mer fabricerad i syfte att lösa vissa berättelsetekniska knutar är som en naturligt del av samma berättelse. Jag tycker inte heller att Wyndham övertygande lyckas argumentera för det till synes slumpartade sammanträffandet triffider+massiv blindhet även om han gör ett tappert försök.

Samtidigt är det som vanligt svårt att ducka för den tankemässiga högerkroken när historier kan kopplas samman med verkliga världshändelser. Det känns inte särskilt långsökt att när Bill och Josella tar sig en titt på denna sköna nya värld (full av “det nya normala”) och spekulerar i vad den kan komma att innebära för kommande generationer så talar de egentligen om en post-andra världskrigsvärld (“What saddens me is not so much the things we’ve lost, as the things the babies will never have a chance to know”). På samma sätt som ramen av Vietnamkriget gör Joe Haldemans The Forever War mer intressant gör denna ram The Day of the Triffids mer tankeväckande.

Day of the Triffidsalt. titel: Triffidernas dag, Invasion of the Triffids, Revolt of the Triffids

So, John Wyndham, we meet again! Wyndham, författaren till The Midwich Cuckoos skrev annat också (även om invasion och apokalyps verkar ha varit lite hans grej). Förlagan till The Day of the Triffids publicerades innan The Midwich Cuckoos och var den första bok som bar Wyndhams eget namn istället för någon pseudonym (hans allra första bok kom redan 1927). Efter succén med Village of the Damned kan man tänka sig att filmbolagen började dammsuga Wyndhams övriga produktion och häpp: The Day of the Triffids.

Läs hela inlägget här »

Village of the Damendalt. titel: De fördömdas by

Dags för en av de mer kända brittiska skräckfilmerna, tillsammans med The Innocents, Hammer-Draculafilmer och The Wicker Man? Och innan megakulthittar som The Descent, Shaun of the Dead och 28 Days Later?

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

John Matthews, Ascension Day
Hilary Mantel, Wolf Hall
Alistair McLean, The Guns of Navarone

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg