James Dashner: The Death Cure (2011)
När jag nu ändå i rask takt hade läst och gillat James Dashners två första Maze Runner-böcker, The Maze Runner och The Scorch Trials, var det väl bara att forsa vidare med den tredje, The Death Cure.
Fortsätt läsa ”X2: Ungdoms-Chosen One i korthet (2011 & 2013)”
Uppväxtdramat The Maze Runner rusar rakt in i del två. Grabbarna från labyrintens glänta (och så senaste tillskottet Teresa förstås…) blir omhändertagna av organisationen som stod redo när de stapplade ut ur helvetesgapet i slutet av första filmen. Men frågan är om det inte är ett klassiskt fall av ur labyrintaskan och rakt ned i bedrägerielden?
Något är fel med världen. I mitten av en gigantiskt onaturlig labyrint vaknar det upp pojke efter pojke, alla utan några distinkta minnen av sina tidigare liv. Tills den siste, Thomas, anländer. Han är annorlunda än de andra på många sätt, bland annat genom att vara betydligt mer benägen att ifrågasätta etablerade principer och regler. Kanske beror det på att han tycks ha fler minnesfragment som rasslar runt i skallen jämfört med de andra?
Det är aldrig lätt att växa upp. Ena dagen (tillåt mig lite poetisk frihet här, ok…) är man lyckligt ovetande om hur jobbig världen kan vara, för att nästa inse att man inte kan lita på någon. Nyckelordet är förändring och det händer bara vid olika tidpunkter för olika människor. Ingen kan undkomma den.
Rörliga bilder och tryckta ord 