Rollerball (1975)

alt. titel: Rollerball: los gladiadores del futuro, Rollerball, ¿un futuro próximo?

Det var väl bara att vänta sig… Istället för krig mellan nationer fick vi krig mellan företag som i sin tur resulterade i ett globalt företagssamhälle. Allt som kvarstår på jorden är ett fåtal stora städer samt ett ännu mindre fåtal chefer och direktörer som fattar beslut för mänsklighetens bästa. Bröd och skådespel åt folket översätts i denna nutid till frånvaro av fattigdom och svält samt den dödliga sporten Rollerball.

Misery (1990)

alt. titel: Lida, Misery: Kidnappet, Misery non deve morire

Ska du hålla någon fången i ditt hem säger det sig kanske självt att tillgänglighet inte borde vara högprioriterat. Hade Annie Wilkes sett till att ha lite smalare dörrar och lite högre trösklar hade Paul Sheldon varit tvungen att vackert stanna i sitt sjukrum.

Mel en masse: Silent Movie (1976)

alt. titel: Det våras för stumfilmen, Med buller och bång, Silent Movie Plus

När Mel Brooks gjorde Young Frankenstein tillsammans med Gene Wilder var det inte många som filmade i svart-vitt. I sin nästa film vände han sig till en ännu äldre och i samtiden mer outnyttjad filmteknik – stumfilmen.

The Godfather (1972)

One Boss to rule them all, One Boss to organise them
One Boss to bring the all and in America normalise them

Nu är kanske inte Don Vito Corleone capo di tutti capi, i alla fall inte om han får säga det själv eftersom han är en ödmjuk man som föredrar att verka i kulisserna. Men med sitt sinne för diplomati och taktik (kombinerat med välplacerad hänsynslöshet) har han spelat en viktig roll inom New Yorks fem maffia-familjer. Så länge han sitter säkert i sadeln gör också Corleonefamiljen det.

X4: Get Smart (2008)

Jag skäms inte för mig, utan snor eminenta Fiffis idé om olika recensioner om samma film, i det här fallet Get Smart. I sann Hollywoodanda måste ju dock uppföljare vara bigger ‘n better, så den här gången tar vi med fyra texter. Nå, vem har rätt — surmagade Fiffi och RJ eller mer vänligt inställda FLMR och jag?

Elf (2003)

En julfilm är inte riktigt vad man förväntar sig att se på kanalernas filmutbud så här års, men sexan kanske fick ett gäng på rea?

Uppe på Nordpolen är arbetet i full gång för Tomten och hans alver (hädanefter försvenskade till ”nissar”). Nissar är särskilt lämpade för arbetet i Tomtens verkstad, dels för att det är roligare än att laga skor mitt i natten eller baka bröd i ett trädbageri, dels för att de är kvicka, gladlynta och tillräckligt små för att få plats i den uppenbarligen underdimensionerade verkstaden. Den enda som sticker av lite är Buddy. Humöret är det inget fel på men han är helt enkelt inte lika flink i fingrarna som sina kollegor. Av en slump får Buddy veta att han egentligen inte alls är en nisse utan en människa och han beger sig därför till den magiska staden New York för att söka upp sin biologiska pappa. Lyckligtvis lackar det mot jul även i New York varför Buddy inte omedelbart hamnar på psyket när han äntrar staden iförd full nisse-mundering.