Mistress America (2015)

Mistress AmericaNew York. Denna mytomspunna och hett eftertraktade stad, inte minst på film. Hur många har inte önskat att de likt King Kong kunde inta Empire State Building, slinka in på Sals pizzeria i Brooklyn, se The Sorrow and the Pity eller streaka i tighty-whiteys och sockar över Times Square? Det är en stad som för oss utomstående blivit till ett luftslott, snarare än en verklig stad. Ibland skulle jag önska att det gjordes fler filmer en film som behandlar New York lika prosaiskt som, säg, Kansas City, Wichita Falls eller Knoxville. Eller varför inte Åmål?

Fortsätt läsa ”Mistress America (2015)”

7 Chinese Brothers (2015)

Filmspanarna såg en hel hög med filmer under Stockholms filmfestival, varav en var den tidigare omskrivna Evolution. En annan var denna 7 Chinese Brothers, en film som också omskrivits av Fripps filmrevyer.

***

7 Chinese BrothersEgentligen borde det väl knappast komma som någon överraskning att en film med Jason Schwartzman inte ens kommer i närheten av att leverera något svar kring vad dess kryptiska titel kan tänkas betyda. För inte ser vi röken av några sju kinesiska bröder eller ens en ytlig hänvisning som skulle kunna tolkas i den riktningen.

Fortsätt läsa ”7 Chinese Brothers (2015)”

Maps to the Stars (2014)

Maps to the starsDet är förstås lockande att inleda det här inlägget med ett utdrag från Doris Day-sången “Hooray for hollywood”. Skriven 1937 handlar den om ”that screwy, ballyhooey Hollywood” dit alla kommer med drömmar och förhoppningar om att bli stjärnor, lika kända som Kalle Anka.

Men den har ju några år på nacken. Jag tror därför istället att jag följer i regissör Cronenburgs spår och vänder mig till franske surrealist-poeten Paul Éluard och hans “Liberté”. Skriven under nazisternas ockupation av Frankrike 1942 är den inte så värst mycket yngre än ”Hooray for hollywood” men ändå mer lämpad för det Cronenburg vill säga med sin Maps to the Stars.

Fortsätt läsa ”Maps to the Stars (2014)”

Fallen (1998)

alt. titel: Ondskans spår

FallenFallen ramlar ganska omgående i den mest klassiska av jaha-filmsfällor. Trots att jag utifrån beskrivningen tyckte att det lät som en hyfsat spännande övernaturlig thriller (och Denzel brukar ju vara stabil i den här typen av produktioner) inser jag efter ungefär en kvart att jag faktiskt sett den förut. Det dröjer dock ett bra tag in i filmen innan jag dessutom kommer ihåg hur den slutar.

Fortsätt läsa ”Fallen (1998)”

Tarnished Beauty (2005)

alt.titel: Señor Peregrino

Tarnished BeautyI en liten mexikansk by föder den ensamstående Lorena en liten flicka. Alla tycker synd om Lorena, för är det verkligen rättvist att en så god och ordentlig kvinna ska bli drabbad ev ett barn som tycks märkt av djävulen själv?

En ängel på framsidan och brännmärkt, i form av ett enormt födelsemärke, på baksidan, det är Jamilet. Både hon och hennes mamma är övertygade om att det måste finnas ett sätt att göra flickan fri från sin förbannelse, vare sig den ligger inom medicinen, religionen eller vidskepelsen.

Fortsätt läsa ”Tarnished Beauty (2005)”

Mâdadayo (1993)

alt. titel: Inte än, Not yet

Så var vi då alltså framme, film nummer 30 eller 31, beroende på hur man räknar. Akira Kurosawa är 83 bast (Clintan måste alltså klämma ur sig minst en film till innan han kan slå det) och Madadayo kommer att bli japanens sista film.

Kommer du ihåg någon särskild lärare från skoltiden? Helst då någon som var en bra lärare och gav dig något som du burit med dig hela livet, snarare än alla de där dåliga lärarna som man tenderar till att komma ihåg så mycket bättre.

Fortsätt läsa ”Mâdadayo (1993)”

The Wolfman (2010)

Lawrence Talbot har jobbat rätt bra på att ta sig så långt ifrån en uppväxt på mentalsjukhus, orsakad av moderns självmord, som det går. Efter en lång vistelse i USA är han nu tillbaka på Londonscenen där han gör bejublade Shakespeareframträdanden. Men direkt när hans brors fästmö, Gwen Conliffe, söker upp honom för att be om hjälp raseras den bräckliga fasaden.

Fortsätt läsa ”The Wolfman (2010)”

The Red Violin (1998)

alt. titel: Le Violon rouge, Die Rote Violine, Il Violino Rosso

En auktionskammare i Montreal gör sig beredd att auktionera ut den berömde fiolmakaren Nicolò Bussottis sista mästerverk: den röda fiolen. Allteftersom auktionen framskrider får tittaren genom olika flashbacks ta del av fiolens öden och äventyr genom tre århundraden och fem olika länder (filmen är en internationell samproduktion).

Fortsätt läsa ”The Red Violin (1998)”

Wilderness (2006)

Att vara ett mobbningsoffer är aldrig kul men frågan är om det inte är ett extra litet helvete att vara det på ett stenhårt ungdomsfängelse. Dave har till slut tröttnat på att bli hånad, fysiskt och psykiskt trakasserad och nedpissad och snittar en natt upp handlederna.

Fortsätt läsa ”Wilderness (2006)”

Our America (2002)

LeAlan och Lloyd bor i Chicagos South Side-område. Slummigt är väl det snällaste man kan säga om stället — nedgångna hus där tomma lägenheter helt enkelt spikas igen, hissar och toaletter som aldrig fungerar, knarklangande tioåringar och ständiga gänguppgörelser är en del av vardagen för de två pojkarna. Ändå vågar de drömma om något annat och tar villigt på sig uppgiften att göra dokumentären ”Ghetto Life 101” för det oberoende och icke-kommersiella radionätverket National Public Radio och producenten Dave Isay. Det blir en naken skildring av misären i ett av världens rikaste länder och kritiken låter inte vänta på sig. Trots motståndet kan killarna inte låta bli att göra ytterligare ett program när en femårig pojke blir mördad av två äldre pojkar i området.

Fortsätt läsa ”Our America (2002)”