You are currently browsing the tag archive for the ‘I fokus A Clockwork Orange’ tag.

Hos mig och bloggaren Martin på Royale with Cheese väcktes redan innan jul tanken på att det skulle kunna vara roligt att ta oss an A Clockwork Orange. Först som bok av Anthony Burgess och sedan den nästan ännu mer klassiska filmatiseringen av Stanley Kubrick (bland annat angiven av Filmmedia.se som en av filmhistoriens tio mest lyckade filmadaptioner). Inte minst gjordes detta extra spännande av Martin anger filmen som en av sina absoluta favoriter medan jag intagit en betydligt mer avvaktande hållning till Malcolm McDowell och Stanley Kubrick. Boken var jag totalt obekant med medan Martin hade hunnit känna på den också.

Läs hela inlägget här »

Annonser

Sofia: Jag har funderat lite på om A Clockwork Orange handlar våld eller snarare den fria viljan att kunna uttrycka våld om man så väljer. Om det är den fria viljan det handlar om, varför har då Alex valt våldets väg?

Martin: Det kanske är så att ”den fria viljan” är en lika konstruerad konstruktion som Alex ”frukttillstånd”. Och om det finns något som kan kallas för fri vilja, är det i så fall det som definierar oss som människor, snarare än våldshandlingar i sig? En tydlig gest i riktning mot berättelsens diskussion kring den fria viljan tycker jag är att det är prästen som får argumentera för det fria valet och i slutändan hyckleriet kring detta. Kristendomen har ju problem med att å ena sidan ska en högre kraft ha gett oss människor en egen fri vilja, för att  i nästa sekund påstå att allt redan är förutbestämt utav Gud. Kan samma problematik användas kring människan och det mänskliga samhället i stort?

Läs hela inlägget här »

Klarar människan (Homo sapiens sapiens) sig verkligen utan våldsyttringar i olika former? Spontant skulle nog de flesta säga ja på den frågan, men är det snarare ett utopiskt önsketänkande som träder fram då och inte något i verkligheten genomförbart? För en snabbt titt i den historiska backspegeln utkristalliserar sig snabbt ett tydligt mönster att där människan befinner sig, finns även våldsyttringar av olika former med på ett hörn. År det så att mänskligheten definieras genom sina våldsinslag och hur man yttrar detta gentemot andra individer? Och hur ska man förhålla sig och skildra en sådan väsentlig del av mänskligheten inom kulturen?

Läs hela inlägget här »

Anthony Burgess och A Clockwork Orange fick börja i en rätt brant uppförsbacke för min del. Kubricks film hade jag sett för flera år sedan och ärligt talat tyckt var sådär, jag förstod mig inte på den. Jag slog upp första sidan av boken på tåget hem en fredagseftermiddag efter en tuff arbetsvecka och i samma vagn kollade två tjejer på en film med Betty White. Hur vet jag att Betty White var med? De hade inte två par hörlurar utan körde filmljudet rakt ut i vagnen – saftigt distraherande kan jag tala om.

Läs hela inlägget här »

Som nämndes ovan hade jag alltså stiftat bekantskap med herr Kubrick innan jag kom i kontakt med herr Burgess. Det funkade inte så där himla bra mellan mig och Stanley (av någon anledning gör det sällan det), bland annat för att jag hade uppfattat A Clockwork Orange som en mer renodlad sci-fi. Det är lite svårt att ta sci-fi på allvar när folk knallar omkring i roströda velourmysoveraller och belamrar sitt hem med bukiga plastmöbler.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, A Drink Before the War
Lev Grossman, The Magicians
Roslund & Hellström, Tre minuter
Michael Connelly, The Lincoln Lawyer

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg

Annonser