Fantastic Beasts: The Crimes of Grindelwald (2018)

alt. titel: Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

The Crimes of Grindelwald sällar sig till den allt längre raden filmer som väljer att starta sin historia med ett djärvt fritagnings- eller flyktförsök. I The Deathly Hallows var det allas vår Harry som skulle eskorteras till ytterligare ett år på Hogwarts. Nu har vi transporterats till New York, året är 1927 och mannen för dagen är den superskurksonde trollkarlen Gellert Grindelwald som ska få stå till svars för sina brott i Europa.

The Hunger Games: Mockingjay – Part 2 (2015)

Så var det så dags för den sista (film)delen i filmatiseringen av Suzanne Collins Hunger Games-trilogi. Den tredje och sista boken hade givetvis delats upp i två delar, ett otyg som inleddes av allas vår Harry Potter om jag inte missminner mig. Grejen är att medan det fanns övernog med teman och händelseutvecklingar i The Deathly Hallows för (minst) två filmer gäller inte detsamma för Mockingjay.

2007 års tio bästa filmer

2007 var året för så världsomvälvande händelser som att Bulgarien och Rumänien gick med i EU och giftermålet mellan Kate Moss och Peter Doherty (how’s that working out for ’ya?). Modellen, dokusåpaskådisen och i största allmänhet skandalkändisen Anna Nicole Smith dör av en överdos och sökande efter lilla Madeleine McCann får en enorm uppmärksamhet. I övrigt tycks året mest vara fyllt av global uppvärmning, krig och självmordsattacker på diverse flygplatser och andra institutioner.

Den cineastiske Harry

Efter min oförblommerade kärleksförklaring till J.K. Rowlings bokserie är det kanske inte mer än rättvist att jag gör ett försök att sammanfatta mina intryck från filmerna också.

Som den uppmärksamme läsaren redan lagt märke till tycker jag generellt bättre om böckerna än om filmerna, säkerligen till stor del beroende på att jag inte så att säga kan lägga ifrån mig förlagan när jag sitter och tittar på adaptionen.

Den litteräre Harry #1

Jag misstänker att det kommer att dröja länge innan världen ser en samling böcker och filmer vilka skapat lika mycket rubriker, längtan och hajp som de om allas vår Harry.

Debuten Philosopher’s Stone trycktes i en första (brittisk) upplaga 1997 i 500 ex, varav 300 gick direkt till bibliotek. När J.K. Rowling satte punkt för bokserien hade det gått tio år och den hade vid det här laget förstås fått benägen draghjälp av filmerna. Förläggaren Bloomsbury spenderade 10 miljoner pund för att säkerställa att innehållet i Deathly Hallows inte skulle läcka ut i förväg och spelbolagen firade nya triumfer med vadslagning om vilka karaktärer som skulle klara sig. Inom ett dygn efter det globala boksläppet hade mänskligheten köpt på sig närmast bisarra 15 miljoner ex.

Harry Potter and the Half-Blood Prince (2005 och 2009)

alt.titel: Harry Potter och Halvblodsprinsen

Nog är våra unga trollkarlar och häxor tonåringar alltid. Aldrig tillförne har väl hormonerna skvalpat omkring lika vilt som de gör det här läsåret. Vi tar det väl genom retsamma USA-ramsor?

Harry Potter and the Order of the Phoenix (2003 och 2007)

alt. titel: Harry Potter och fenixordern

Kanske hade en lämpligare titel på denna femte berättelse i serien om vår unge trollkarl varit något i stil med Harry Potter and the Privations of Puberty? För när vi som vanligt återbesöker Harry under ännu en erbarmlig sommar hos familjen Dursley är han inte samma goa kille. The new and improved Harry är nämligen inte särskilt improved, snarare är han mest förbannad hela tiden. Inte för att det inte finns anledningar för Harry att må pyton – Cedric Diggorys död tynger honom, han oroar sig för vad Voldemort och hans Death Eaters kokar ihop och inte ett ljud från vare sig Ron eller Hermione. Och så är han femton år…

Harry Potter and the Goblet of Fire (2000 och 2005)

alt. titel: Harry Potter och den flammande bägaren

Eleverna på Hogwarts är fyllda av spänd förväntan. Skolan ska stå värd för den anrika Triwizard Tournament och välkomnar därför Bauxbaton Academy och Durmstrang Institute. Endast en tävlande vardera från de tre olika skolorna ska utses av den magiska Goblet of Fire.

Twilight series #1

Förra veckan körde Fiffis Filmtajm igång sommarens fredagstema — kärleksfulla vampyrer. Som den snyltare jag är passar jag naturligtvis på att rida in genom den öppna dörren via Fiffis rockskört. Fiffi kommer att publicera sitt inlägg om film numero due i serien, New Moon, klockan sju ikväll. Under tiden är ni varmt välkomna att läsa nedanstående epistel.

Mina två första inlägg kommer att avhandla de fyra (original)böckerna och de två nästkommande de fem resulterande filmerna. Det här innebär att om ni vill vara ospoilade vad gäller händelseutveckling i Fiffis olika inlägg får ni sluta läsa här. Men förstås gärna återkomma när ni tycker att ni har koll på vad som händer. Mycket nöje!

Hakuchi (1951)

alt. titel: Idioten, The Idiot

Om Kurosawas mästerverk Rashômon utforskade människans drivkrafter utifrån själviska motiv fokuserar han i Idioten mer på det motsatta spektrat. Vad kännetecknar sann godhet? Total uppoffran för andra människor rent fysiskt? Nonchalerande av den egna bekvämligheten? Att närma sig varje medmänniska på hans eller hennes villkor? Och hur skulle en person som besatt denna sanna godhet ses av andra? Uttalanden som ”Han är ju så snäll att han är dum” är inte helt ovanliga. Fjodor Dostojevskij försökte besvara den frågan i sin mastodontroman Idioten och historien om Prins Mysjkin blir i Akira Kurosawas händer historien om den blide Kameda.