alt. titel: Absolut makt
Hur illa Luther Whitney än kan tycka om den balansen är han en bättre inbrottstjuv än far. Dottern Kate har blivit åklagare, sannolikt enkom i syfte att kunna sätta dit sådana som Luther, och vägrar att prata med sina dagars upphov.
Publicerad på förekommen anledning från Movies-Noir som har lagt ut en text om den här gamlingen idag.
***
Publicerad i Västerbottens Kuriren i januari 1997.
alt. titel: Bakom stängda dörrar
Guy Luthan (Grant) är läkare på en av New Yorks många akutmottagningar. Han är duktig på det han gör, men ställs ibland inför svåra moraliska beslut. Vem skall vårdas först – polisen eller knarkaren? En natt får han in en hemlös man som efter att enträget ha bett Guy om hjälp dör. Guy har svårt att släppa detta fall, han har en känsla av att något inte står rätt till. Efter att ha gjort en del efterforskningar som resulterat i att man ber honom släppa fallet gör honom inte mindre misstänksam. När polisen undersöker hans lägenhet efter ett inbrott hittas kokain och Guy avskedas från sin tjänst. Desperat vänder han sig nu till New Yorks undre värld för att få hjälp och kanske finna en lösning på mysteriet.
Under första halvan av 1990-talet bevisade australiensisk film att man hade betydligt mer att komma med än en kille med en stor kniv som gillade att brottas med krokodiler. Strictly Ballroom, Muriel’s Wedding och Priscilla fick många att tycka att aussie-filmer av olika anledningar ofta kändes fräschare än Hollywwod-mainstream.
alt. titel: Avlyssningen
Hur skulle du reagera om du en dag kom hem och fann en oväntad födelsedagspresent på hallmattan? Glad, överraskad, kanske till och med smickrad över att någon kom ihåg att det var din födelsedag? Harry Caul, som gömmer sin barskrapade lägenhet bakom tre olika lås och ett alarm som låter som en gammal väckarklocka, blir snarare frustrerad och irriterad.
Han ringer upp givaren för att kräva att lägenhetens enda nyckel (nycklar om vi ska vara precisa) ska vara i hans ägo. Sedan fixar han en postbox för att ingen igen ska få chans att snoka bland hans privata brev. Hans försäkran inför kvinnan han umgås med att ”I don’t have any secrets” motsägs av det liv han lever och det faktum att han blir så störd av hennes frågor att han hellre avstår från att träffa henne än att besvara dem.
Dags för ett litet uppehåll i livstemat.
Ibland kan skillnader vara mer förenande än likheter. När Fiffi skrev om Grisham-thrillern The Client upptäckte vi att medan hon tyckte The Firm var den sämsta Grisham-filmatiseringen ansåg jag att det var den bästa. Två själar, samma tanke. Med andra ord: omtitt på schemat. Skulle vi kunna hålla fast vid våra respektive ståndpunkter, likt två tjuriga gubbar som aldrig kan sluta träta om huruvida den där frisparken var ok eller inte när de spelade fotboll som elvaåringar? Fortsätt läsa ”The Firm (1993)”
alt. titel: Stålmannen 4: Kampen för freden
Varthelst en sovjetisk rymdstation träffas av rymdskräp, varthelst en tunnelbanelokförare får en hjärtinfakt. Är det en fågel? Är det ett plan? Nej, det är…Stålmannen! Vid pass 1987 har världens befolkning blivit så vana vid Stålmannen och hans insatser (icke att förglömma hans önskan att betyga tunnelbanesystemets säkerhet) att man nu börjat förvänta sig stordåd. En liten pojke önskar att Stålis ska göra slut på världens krig och efter vissa moraliska funderingar börjar mannen av stål att samla in alla kärnvapenstridsspetsar och förinta dem mot solens yta.
Rörliga bilder och tryckta ord 