Ödestimmen närmar sig för tortyrlantisfamiljen Firefly vars förlustelser vi fick stifta närmare bekantskap med i Rob Zombies debut House of 1000 Corpses. Huset är omringat av poliser och de avancerar, guns blazing. Familjen försvarar sig så gott de kan men en hemmagjord rustning räcker inte hur långt som helst och en mors kärlek är allt för stark för att överge sina barn i en sådan situation. Med Rufus död och en trotsig Mother Firefly i polisiärt förvar är det bara Otis Driftwood och Baby som lyckas fly.
Etikett: Gemenskapsterror
Cul-de-sac (1966)
alt. titel: Djävulsk gisslan, Cul-de-sac — Återvändsgränden
Tillåt mig utföra en smula konsumentupplysning. Cul-de-sac kallas i bland för en thriller. Den är inte spännande. Cul-de-sac kallas ibland för en komedi. Den är inte rolig. När filmen därmed har fallerat att uppfylla de mest basala kriterier för de kategoriseringar man försökt klämma in den i står jag alltså kvar med frågan: vad fasen ÄR det här?!
Die Welle (2008)
En bil kör genom förorten med rockmusiken dånande ur högtalarna. Väl framme vid en skola kliver dess skinnpajsbeklädde förare ut — är det en ligist? En upprorsmakare? En överårig student? Läraren Rainer Wenger berömmer sig med att vara den coola killen som med sina Ramones- och The Clash-T-shirts (tillräckligt slitna för att vara äkta vintage) kan relatera till eleverna. Det ska dock visa sig att han är lite av en slacker och van att få som han vill — utan en genomarbetad plan för skolans demokrativecka går hans älskade anarkiämne till en annan lärare (han som ockuperat hus!) och själv blir han satt att lära kidsen något om autokrati. Inte särdeles engagerad kör han igång med uppgiften och snart är klassen framme vid det uppenbara: Tredje riket.
Rörliga bilder och tryckta ord 