You are currently browsing the tag archive for the ‘Elizabeth Báthory’ tag.

alt. titel: Lust of the Vampire, The Devil’s Commandment, Evil’s Commandment

Temat börjar med tidig italiensk skräckfilm. En av de tidigaste någonsin faktiskt, enligt kunskapsymnighetshornet Wikipedia i alla fall. I Vampiri är föregången av blott en stum, och numera förlorad, Frankenstein-rulle från 1920, bland annat tack vare att genren var helt förbjuden under 30- och 40-talen.

Läs hela inlägget här »

Snow WhiteÅtminstone castingmässigt tycks Snow White… bestå av alldeles för många missade chanser. När det gäller hjältinnan själv fanns bland andra Felicity Jones och Alicia Vikander med i leken innan producenterna bestämde sig för Kristen Stewart. Även om jag tyckte Kristen, till skillnad från inte mindre än fem vampyrrullar, gjorde ett hyfsat jobb i Adventureland vet jag vem av de tre jag skulle ha föredragit och det var inte hon.

Läs hela inlägget här »

Countess DraculaHistorien om den ungerska grevinnan Báthory Erzsébet, eller Elizabeth Báthory på ren engelska, blir om inte annat ett skolexempel på att det kan vara en bra idé att kolla upp sin arbetsgivare. ”Blodsgrevinnan” som hon också kallades blev 1610 anklagad för att ha torterat och/eller mördat mellan 30 och 650 unga flickor. Flickor som lockats till det karpatiska slottet Csejte (lokaliserat i nuvarande Slovakien) med löften om anställning.

De vitt skilda åsikterna om omfattningen på Elizabeths brott kan möjligen stödja det faktum att hon inte alls var någon blodtörstig vampyrinna, utan att det hela var en politiskt grundad konspiration. Det var inte riskfritt att vara protestantisk aristokrat i ett land som styrdes av Habsburgarna.

Läs hela inlägget här »

På förekommen anledning från Trash is King! där det förekom en kort diskussion om Elizabeth Báthorys underutnyttjade potential i vampyrfilmer.

För alla som är någorlunda insatta i vampyrens kulturhistoria är Elizabeth Báthory — the Blood Countess — välkänd. Till skillnad från Vlad Tepes som skördade sin herostratiska ryktbarhet inom politiken höll sig Elizabeth på kvinnors vis innanför hemmets väggar. Hon var känd som en hård matmor, nästintill sadistisk. En dag slog hon till en tjänsteflicka så hårt att hon fick dennas blod på handen. Ett underverk! Där blodet droppat hade den grymma adelsdamens hy återfått spänsten hos en ungmö. Efter den dagen började det bli tunnsått med unga flickor i grannskapet. Vad som kanske inte är lika välkänt att att de bokstavliga blodbaden hållit den goda Elizabeth vid liv under en mycket lång period…

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Pojken på våning 54
David Baldacci, The Innocent
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg