You are currently browsing the tag archive for the ‘David Hasselhoff’ tag.

BaywatchDet fanns en gång ett gäng livräddare som gjorde så mycket mer än att springa i slow motion, iförda minimala badkläder och med bjärt orangea flytetyg i händerna. De löste mysterier till höger och vänster men tycktes ändå alltid finna tid för att inleda komplicerade förhållanden med varandra. Den orädde ledaren Mitch Buchannon drog sig i sin tur aldrig för att stöta på strandens fräscha 18-åringar. Gärna i sällskap med sonen Hobie som mest av allt verkade bli imponerad av faderns strandraggartakter.

Så, hur bra gick det då att förflytta hela Baywatchkonceptet från L.A. till Floridas Emerald Bay? Tja, ungefär så bra man skulle kunna förvänta sig att det skulle gå att tänja ut ett 40-minuters TV-avsnitt till en nästan två timmar lång film. De där ytterligare 80 minutrarna har främst fyllts ut med skämt om sex och snoppar samt en hel del referenshumor.

Problemet var kanske att jag, utifrån trailern (damn you, trailers!), hade kommit att förvänta mig ett betydligt mer dumroligt slutresultat. Visst var Baywatch både dum och rolig på sina ställen men jag hade velat ha innehållet mer uppskruvat för att kunna svälja hela anrättningen. Det krävs en betydligt högre nivå av crazy bananas-stämning för att man ska kunna acceptera det faktum att den rundnätte nörden Ronnie inte bara blir vänligt bemött av den undersköna CJ utan också antagen som livräddaraspirant.

Det som i viss mån räddar Baywatch från totalt haveri är de huvudsakliga skådespelarna Dwayne Johnson, Zac Efron och Alexandra Daddario. Johnson har som alltid en lättsam stil och en skön självdistans medan Efron redan visat att han inte räds för att driva med sin High School Musical-karriär och pretty boy-aura. Att hålla de två stången i egenskap av någon slags ”straight guy” är ingen lätt match men Daddario lyckas riktigt bra med det.

Nog för att det var någorlunda underhållande med skämt en masse om slow motion-springande och det faktum att ett gäng livräddare ständigt tar hand om sådant som bäst bör lämnas till polismyndigheter. Men i ärlighetens namn uppfylldes min hjärna närmast uteslutande av reflektionen ”Satan, så gammal David Hasselhoff har blivit!”

star_full 2star_full 2

Under parollen ”Twice the terror. Double the D’s” gör Piranha 3DD entré. Som om inte titeln vore nog för att man som tittare skulle fatta vad som står i fokus den här gången. Hint: det är inte pirayorna. I än högre utsträckning än Piranha 3D är det de mjölkproducerande körtlarna som sitter på den kvinnliga bröstkorgen, vilka har huvudrollen.

I en kort nyhetsresumé påminns vi vad som hände för ett par år sedan i Lake Victoria, en ort som därefter dött brist-på-turist-döden. Hela sjön är de facto död i försöken utrota de förhistoriska och fjälliga krypen och det är bara att be till gudarna att man har lyckats. Eller har man? Nyhetsinslaget missar inte ett så uppenbart anslag – ”Can it happen again?” Ehhhh, jag gissar på ”you’re damn right it can and it will!”

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Anaconda 3, Anaconda III

Ungefär halvvägs in i Anaconda 3 utspelar sig följade replikskifte:

Jag: Jag kan inte ta den här filmen på allvar när David Hasselhoff dyker upp.
Min älskade make (som gav upp efter cirkus 5 minuter): Så du kunde ta den på allvar innan då?

Ni, kära bloggläsare, förtjänar ärlighet och sanning framförallt, så jag ska avslöja något. Ni kanske blir förfärade, upprörda, ja, chockade in i märgen men när allt kommer omkring tror jag att både jag och ni mår bäst av brutal uppriktighet. Är ni beredda?

Läs hela inlägget här »

Det är riktigt, riktigt synd om Michael Newman. Han lär sig aldrig vilken fjärrkontroll som går till TV:n och vilken som går till garaget och på jobbet har han en ful assistent medan alla andra har långbenta, storbröstade dito. Detta, kombinerat med jobbstress, gör att han frågar sig när det egentligen är hans tur för ett break. Att han har ett hus, två förhållandevis väluppfostrade barn, ett förhållandevis flashigt jobb som arkitekt samt en fru (som, i sedvanlig ordning i den här typen av underhållning (gäller både film och TV-serier), är alldeles för snygg, intelligent och tolerant för honom och som älskar honom över allt annat ) räknas för Michael tydligen inte som ett break.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

Dennis Lehane, Gone Baby Gone
Karin Alfredsson, Pojken på våning 54
David Baldacci, The Innocent
Schibbye & Persson, 438 dagar

 

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg