Looper (2012)

Nämen, se där?! Tamejtusan om jag inte också hade Rian Johnsons tidsresesuccé Looper stående? På så sätt kunde jag komplettera mitt lilla Johnson-mini-maraton (eller är två filmen kanske bara en spurtdistans?). Återigen står Johnson för både manus och regi, vilket på det hela taget tycks vara en vinnande kombination.

Fortsätt läsa ”Looper (2012)”

Ghost in the Shell (2017)

Omedelbart får vi veta att huvudpersonen i Ghost in the Shell, Mira Killian, är det bästa av två världar: en  mänsklig hjärna i en cybernetisk robotkropp. Redan här börjar jag fundera – är hjärnan verkligen mänsklighetens starkaste attribut? Eller handlar det snarare om att hjärnan är en del av den mänskliga organismen som inte kan återskapas på artificiell väg? Att det är denna ogripbarhet och svårighet att kartlägga in i minsta detalj som gör det så lockande att i detta organ inte bara lägga förmåga till rationalitet eller känslor, utan den efemära närvaro som kallas ”själ”?

Fortsätt läsa ”Ghost in the Shell (2017)”

Babylon A.D. (2008)

Legosoldaten Toorop försöker överleva på något sätt i Nya Serbien i en okänd framtid. Som varje äkta amerikan vill han naturligtvis inte spendera sina sista dagar i sunkiga Europa, eller ännu värre: übersunkiga Östeuropa men kan på grund av någon form av svartlistning inte återinträda i moderlandet.

Fortsätt läsa ”Babylon A.D. (2008)”