You are currently browsing the tag archive for the ‘Blind’ tag.

alt. titel: Triffiderna, Revolt of the Triffids

Invasioner handlar främst om att bida sin tid och invänta rätt tillfälle — fråga bara triffiderna. En relativt ny deltagare i jordens ekosystem men en som mänskligheten givetvis redan sett till att tämja. Ett arbete som krävde lite mer möda än man kanske skulle förvänta sig när det gäller en växt men triffiderna är inte bara giftiga, utan också förmögna till viss rörelse. Dessa nackdelar vägs dock med god marginal upp av det faktum att man från dem kan producera en högkvalitativ olja. Cash is king och därför finns det flera inhägnade triffidfält runt om i världen.

Men triffidernas slavtillvaro ska komma att få ett hastigt slut när ett spektakulärt meteorregn över en natt gör alla (som sett det) blinda, det vill säga större delen av i alla fall den brittiska befolkningen. Och blinda personer, som dessutom är ovana vid sin egen funktionsnedsättning, är mums för triffid-måns.

En av de få som bevarat sin syn är biologen Bill Masen eftersom han låg på sjukhus med en bandagerad ögonskada vid tidpunkten för meteorregnet. På Londons kaotiska gator stöter han sedan på författaren Josella Playton som också har synen i behåll och därför tillfångatagits av en blind man som använder henne som sin ledarhund. Tillsammans försöker Josella och Bill navigera i denna nya och förvirrade värld.

Filmen The Day of the Triffids från 1963 blev en ganska trevlig överraskning i 2019 års brittiska Halloween-tema, så det föll sig naturligt att jag också blev nyfiken på den litterära förlagan. Författaren John Wyndham Parkes Lucas Beynon Harris hade redan publicerat fyra romaner innan andra världskriget, men då under namnen John B. Harris, alternativt John Beynon. The Day of the Triffids var den första bok att publiceras med “John Wyndham” på omslaget.

Wyndham själv hymlade inte med inflytandet från H.G. Wells utmärkta The War of the Worlds men jag skulle vilja påstå att dagens författare tar sin historia i en lite annan riktning i och med introduktionen av den katastrofalt hastigt påkomna blindheten. Mindre fokus på den paniska Massan och mer på enskilda människor. Därmed finns en bra grogrund för funderingar kring hur människor inte bara samlas mot ett externt hot, utan också hur de beter sig mot varandra. Inte minst när det finns en fysisk och tydlig gräns mellan de som har och de som inte har. Syn, alltså.

Vad jag kan påminna mig höll också Wells främst till ute på den brittiska landsbygden medan Wyndham spenderar minst halva sin bok i London. Här skulle man kunna tänka sig att han också hämtat viss inspiration från Arthur Conan Doyles långnovell från 1913, The Poison Belt. Men som otaliga sentida zombie-filmer visat oss är det något speciellt med målande beskrivningar av övergivna stadsgator. Överhuvudtaget finns det mycket i både bok och film som kan härledas till Danny Boyles 28 Days Later.

Möjligen kan Wyndham ha blivit lite väl glad i hatten när han förutom meteorregn och blindhet också introducerar någon form av smittsam sjukdom som får folk att dö som flugor. Den detaljen känns mer fabricerad i syfte att lösa vissa berättelsetekniska knutar är som en naturligt del av samma berättelse. Jag tycker inte heller att Wyndham övertygande lyckas argumentera för det till synes slumpartade sammanträffandet triffider+massiv blindhet även om han gör ett tappert försök.

Samtidigt är det som vanligt svårt att ducka för den tankemässiga högerkroken när historier kan kopplas samman med verkliga världshändelser. Det känns inte särskilt långsökt att när Bill och Josella tar sig en titt på denna sköna nya värld (full av “det nya normala”) och spekulerar i vad den kan komma att innebära för kommande generationer så talar de egentligen om en post-andra världskrigsvärld (“What saddens me is not so much the things we’ve lost, as the things the babies will never have a chance to know”). På samma sätt som ramen av Vietnamkriget gör Joe Haldemans The Forever War mer intressant gör denna ram The Day of the Triffids mer tankeväckande.

”I have a purpose, I assure you”.

Jomen visst fyller den kåpklädde kryptväktaren en funktion. En efter en får hans ofrivilliga gäster se vilka amoraliska personer de är och vilka konsekvenser deras handlingar kan få. Joanne mördar sin dotters far i kallt blod medan den lilla ligger på övervåningen i spänd förväntan – det är jul och tomten ska komma! Carl överger hustru och barn för att rymma med älskarinnan Susan. Far och son Elliott ”tar hand om” den vänligen grannen Grimsdyke eftersom de anser att hans nedgångna hus drar ned fastighetspriserna i grannskapet. Äkta paret Ralph och Enid är i stort behov av några önskningar, men hur kommer den kinesiska statyn egentligen att uppfylla dem? Och slutligen får den hårdhjärtade major Rogers läxan han förtjänar.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Ljuset vi inte ser

Det parisiska Muséum national d’Histoire naturelle gömmer många skatter. Inget vet det bättre än Marie-Laure LeBlanc eftersom hennes pappa är museets alldeles egna låssmed. Han känner alla dörrar, skåp och lådor utan och innan och hans nyckelknippor är välmatade som spända kojuver. Men få skatter är lika hemlighetsfulla som den blå diamanten kallad Sea of Flames. Det sägs att den ger sin ägare evigt liv men drabbar samtidigt alla hens nära och kära med svåra olyckor. Ni vet, den där välsignelse/förbannelse-kombon som inte är helt ovanlig när det kommer till magiska föremål. Om Marie-Laures pappa är en av de få som ens vet huruvida diamanten finns i museets gömmor eller inte pratar han inte om saken.

Läs hela inlägget här »

Day of the Triffidsalt. titel: Triffidernas dag, Invasion of the Triffids, Revolt of the Triffids

So, John Wyndham, we meet again! Wyndham, författaren till The Midwich Cuckoos skrev annat också (även om invasion och apokalyps verkar ha varit lite hans grej). Förlagan till The Day of the Triffids publicerades innan The Midwich Cuckoos och var den första bok som bar Wyndhams eget namn istället för någon pseudonym (hans allra första bok kom redan 1927). Efter succén med Village of the Damned kan man tänka sig att filmbolagen började dammsuga Wyndhams övriga produktion och häpp: The Day of the Triffids.

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Robin Hood – Karlar i trikåer

Vad var riktigt hippt 1993? Jo, den uppblåsbara nymodigheten Reebok Pump och svarta rappare. Det ansåg i alla fall den då 67-årige Mel Brooks och därför inleds Robin Hood med ett rapnummer som berättar filmens historia upp till den punkt när vi kastas rakt in i den. Men inte innan en uppsättning bybor hunnit beklaga sig över att förtexternas eldpilar ständigt futtar på deras eländiga stugor. Kontrast- och metahumor, check. (Och ni kan vara lugna, även pjucken fick sina fem sekunder i filmrampljuset…)

Läs hela inlägget här »

alt. titel: The Beast, Anthropophagous: The Beast, Man Beast, The Grim Reaper, Anthropophagus: The Grim Reaper, The Zombie’s Rage, The Savage Island

Säg namnet ”Aristide Massaccesi” och jag kan lova dig frågande blickar från de allra flesta. Säg ”Joe D’Amato” och några kommer åtminstone att nicka igenkännande (varav ett par då säkert tänker på ”Joe Dante” istället).

Läs hela inlägget här »

alt. titel: Demons

Gratis är ju som bekant gott. På Berlin-biografen Metropol samlas bland andra kompisarna Cheryl och Kathy, kompisarna George och Ken, ett äldre bröllopsdagsjubilarpar, hallicken (?) Tony med hororna (?) Rosemary och Carmen, ett tonårsdejtingpar samt den blinde mannen Werner och hans ledsagarinna Liz för en smygfilmvisning.

Läs hela inlägget här »

Layout 1Även om du inte har mycket, kan det du ändå har göra dig överlägsen. Under förutsättning att alla andra har mindre än du, förstås. Därav uttrycket ”i de blindas rike är den enögde kung”. I världen där alla blivit slagna med blindhet är det emellertid de som är födda blinda som är lyckligast lottade. De har ju haft ett liv på sig att vänja sig vid att inte se, jämfört med en oväntad och omedelbar blindhet.

Läs hela inlägget här »

5 senses of fearFilmspanarnaFilmspanarna intog för en lördagseftermiddag genrefilmfestivalen Monsters of Film, arrangerad av framförallt distributionsbolaget Njutafilms (ett par av oss deltog dessutom virtuellt eftersom vissa av filmerna inom Monsters of Film förnämligt nog också visades via SFAnytime). På schemat stod episodfilmen 5 Senses of Fear. Filmens innehåll är förstås ganska så uppenbart. Vi serveras fem olika scenarier som vart och ett ska svara mot de fem sinnesorganen (ingen Haley Joel Osment som ser döda människor, här inte!).

Läs hela inlägget här »

Jennifer 8alt. titel: Jennifer 8

John Berlin kommer som härdad L.A.-polis till den lilla staden Eureka i Californien. Och här kan alla som tror att den staten enbart består av sandstränder och konstanta 25 plusgrader få sig en funderare, för vädret i Eureka, när det börjar lacka mot jul, är rent ut sagt pissigt. Ösregn och, när man börjar komma upp i bergen dit John samt kollegan och gamle kompisen Frederick Ross snart kommer att behöva bege sig, snö.

Läs hela inlägget här »

Translate this blog!

Translate this blog

Beware

Here be spoilers!

Läser just nu

John Matthews, Ascension Day
Hilary Mantel, Wolf Hall
Hugh Laurie, The Gun Seller

Varmt välkommen att stalka mig på Twitter

Kategorier

Recensioner och inlägg