La frusta e il corpo (1963)

alt. titel: Pisken og kroppen, Der Dämon und die Jungfrau, Der Mörder von Schloß Menliff, Rêves macabres, Drácula o Vampiro do Sexo, Le corps et le fouet, Night Is the Phantom, What, Son of Satan, The Whip and the Body

Säga vad man vill om Mario Bava, men han låg banne mig inte på latsidan under 60-talet. The Girl Who Knew Too Much hade premiär på självaste Alla hjärtans dag 1963, Black Sabbath ungefär sex månader senare. Bara dagar efter att Warner Brothers släppt den färgglada episod-filmen kom distributionsbolaget Titanus med sin gotiska The Whip and the Body. Att inspiration i den senare filmen till både manus och miljöer kom från Roger Cormans lösa Poe-adaption The Pit and the Pendulum blir omgående uppenbart.

Fortsätt läsa ”La frusta e il corpo (1963)”

Secretary (2002)

Efter att ha sett Michael Fassbender ångestgråta över sitt sexberoende i Shame kände jag behov av en film som behandlade ämnet sex med en något lättare hand. Inte så att sex är problemfritt för Maggie Gyllenhaals Lee Holloway i Secretary men filmen öppnar ändå upp för att sex kan vara lustfyllt och inte bara kvalfyllt.

Fortsätt läsa ”Secretary (2002)”

Gerald’s Game (2017)

alt titel: Geralds lek, Geralds farlige leg, Jessie, Das Spiel

Redan gamle Richard Matheson var inne på frågan i novellen ”The Box”. Hur väl känner du dina nära och kära, allra närmast och innerst inne? Egentligen?

Fortsätt läsa ”Gerald’s Game (2017)”

Mel en masse: High Anxiety (1977)

alt. titel: Det våras för galningarna

Den kände psykiatrikern Richard Thorndyke kommer till det kaliforniska Psychoneurotic Institute for the Very, Very Nervous för att ta över efter den avlidne Dr. Ashley. Men det är något skumt på gång på institutet, trots att huvudsköterskan Nurse Diesel och den ställföreträdande chefen Dr. Montague försöker övertyga Thorndyke om motsatsen. Patienter som Thorndyke uppfattar som fullt normala och fungerande får plötsligt våldsamma återfall.

Fortsätt läsa ”Mel en masse: High Anxiety (1977)”

Fifty Shades Freed (2018)

Jag antar att man får vara evigt tacksam för att likheterna med Twilight-filmserien slutar i och med att även denna tredje film inleds med ett sagobröllop. Försöken att kavla ut denna redan lövtunna historia till två filmer hade sannolikt fått det cineastiska universat att implodera.

Fortsätt läsa ”Fifty Shades Freed (2018)”

Professor Marston and the Wonder Women (2017)

“What is normal?” Det är den retoriska fråga som både filmen Professor Marston and the Wonder Women och dess titelperson ställer till såväl publik som psykologistudenter.

Fortsätt läsa ”Professor Marston and the Wonder Women (2017)”

Fifty Shades Darker (2017)

Förra lördagen innebar inte bara en lego-Batman. Jag fick sällskap av bästa Fiffis filmtajm på en bonusfilm som också (kanske lite otippat) setts av Pappa älskar film.

***

filmspanarna_kvadrat_sv

När vi lämnade Anastasia Steele i Fifty Shades of Grey var hon på flykt undan den lite väl intensiva relationen med superrikingen Christian Grey. Hon bad honom visa sitt rätta BDSM-ansikte och när han gjorde det var det en uppsyn som hon inte blev så förtjust i.

Fortsätt läsa ”Fifty Shades Darker (2017)”

Fifty Shades of Grey (2011)

På förekommen anledning, då bokens hett emotsedda filmatisering har världspremiär idag.

***

alt. titel: Femtio nyanser av honom

Fifty Shades of GreyFrån psedonymen Snowqueen’s Icedragon lades det i slutet av 2000-talet ut ett antal texter under titeln Master of the Universe på nätet. Huvudpersonerna hette Edward Cullen och Bella Swan, men här var det inte mormon-ordentliga vänta-med-sex-tills-efter-giftemålet Stephanie Meyer som ville testa något nytt. För även om man skulle kunna tänka sig att Master of the Universe handlade om ett gift par ägnade de två sig definitivt åt sängkammaraktiviteter som allra bekvämast inte alls utförs i någon sängkammare utan i ett specialutrustat rum med krokar i taket och upphängningsanordningar på väggarna. Och då snackar vi inte konstinstallationer…

Fortsätt läsa ”Fifty Shades of Grey (2011)”