You are currently browsing the tag archive for the ‘Asylum’ tag.
alt. titel: Silent Night, Bloody Night, Deathouse, Death House
En film som sannolikt är mest känd (i den mån den alls är känd) under aka-titeln Silent Night, Bloody Night. Och då gissar jag att minst tre fjärdedelar av de som tror sig känna igen titeln egentligen tänker på ”äkta” slashern Silent Night, Deadly Night från 1984.
alt. titel: Den avhuggna handen, Forbannelsen, And Now the Screaming Starts!, …And Now the Screaming Starts!, Bride of Fengriffen, Fengriffen, I Have No Mouth But I Must Scream
Ännu en av alla dessa filmer där själva titeln mer eller mindre utgör en uppmaning att se filmen. …And Now the Screaming Starts gör därmed gemensam sak med produktioner som The Abominable Dr. Phibes eller Blood on Satan’s Claw.
”I have a purpose, I assure you”.
Jomen visst fyller den kåpklädde kryptväktaren en funktion. En efter en får hans ofrivilliga gäster se vilka amoraliska personer de är och vilka konsekvenser deras handlingar kan få. Joanne mördar sin dotters far i kallt blod medan den lilla ligger på övervåningen i spänd förväntan – det är jul och tomten ska komma! Carl överger hustru och barn för att rymma med älskarinnan Susan. Far och son Elliott ”tar hand om” den vänligen grannen Grimsdyke eftersom de anser att hans nedgångna hus drar ned fastighetspriserna i grannskapet. Äkta paret Ralph och Enid är i stort behov av några önskningar, men hur kommer den kinesiska statyn egentligen att uppfylla dem? Och slutligen får den hårdhjärtade major Rogers läxan han förtjänar.
alt. titel: Terror på Elm Street 6, Sista mardrömmen på Elm Street – Freddys död
Freddy’s Dead är filmen där man slutgiltigt accepterat det faktum att det enda som numera driver Elm Street-serien är Robert Englund i rollen som Freddy Kreuger. Som synes är hänvisningarna till de berömda mardrömmarna på gatan bortsanerade ur titeln och sedan länge är Robert Englund det första namnet vi ser när filmen drar igång.
Att en tonåring som större delen av sitt läsbara liv varit fascinerad av fantasy modellerar sin första fantasybok utifrån en tydlig Tolkien-mall torde vara både förståeligt och ursäktligt. Hur det nu än var fick ju den unge Christopher Paolini till en rätt frejdig äventyrsbok där hans hjälte, den likaledes unge Eragon, lär sig om livet och hittar sin identitet som drakryttare tillsammans med sin Saphira.
Vampyrer får ibland kämpa lite för brödfödan. Klättra på väggar, stångas mot vitlök och försöka övertala allmänt motsträviga jungfrur. Manliga vampyrer, vill säga. Den kvinnliga vampyrvarianten som allmänt går under namnet succuba (succubus på engelska) torde å andra sidan ha världens lättaste jobb. En kurvigt snygg kvinna som förföriskt suger i sig cigaretter, drinkar och cocktailbär med samma vällustiga småleende lockar till sig män av alla de sorter.
Spielbergs version av det kosmiska kriget fick inte bara sin sedvanliga konkurrens från en Asylum-produktion som försökte rida på den stora filmens popularitetsvåg, utan också från det kanske mer okända Pendragon Pictures.
Men till skillnad från Asylums produktioner är Pendragons The War of the Worlds inget hastverk, något man slängt ihop på en tre-fyra månader för att kunna göra en hyfsad vinst. Nej, här har man lagt sig vinn om både kostymer, miljöer och brittisk engelska. Tyvärr gör det ingen som helst skillnad, Pendragon-versionen är lika usel som någonsin Asylum-filmer kan vara och tyvärr dessutom helt renons på det förra bolagets ibland ofrivilligt humoristiska poänger.
That’s what HE said!