Runaway Jury (2003)

Rättegångsfilmer har en lång och stolt tradition i USA och det är kanske inte så konstigt. I en juryrättegång finns en lättidentifierad dramaturgi: för och emot samt en händelsekedja som successivt underbyggs med bevis och indicier. Advokat och åklagare måste tilltala både hjärta och hjärna, både känsla och förnuft. Men tanke på det här är det ju nästan lite konstigt att det ofta framställs som att det enda som är mer amerikanskt än att kallas till jurytjänstgöring är att, i likhet med exempelvis Apu Nahaspeemapetilan, försöka slippa undan det.

Fortsätt läsa ”Runaway Jury (2003)”