ALIMu: 1987-1988

1987
Jag åker inte på språkresa förrän nästa år, men två av låtarna som går på repeat på Bournemouths discon kommer redan i år. Klämkäcka Kylie Minogue har gjort succé i såpan Neighbours och gör samma succé med en cover på 60-talshiten The Loco-Motion. En kanske aningens mer barnförbjuden succé är bikini-Sabrina med Boys. Inte så komplicerat, hon siktar helt enkelt hårt på reptilhjärnan. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1987-1988”

ALIMu: 1985-1986

1985
Återigen svåra urvalsproblem (Kaj Kindvall, I blame you!). Jag älskar filmen Amadeus och blir tokretad för att jag inte menar det alla andra menar med det ordet. Det vill säga österrikiske Johann (Hans) Hölzel, det vill säga Falco. Det känns som att the soundtrack of my klassfester är Bert-gossarna (Mariann records, alltså) The Pinks med Helena och jag. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1985-1986”

ALIMu: 1983-1984

1983
Hejsan, hoppsan, det måste vara TV:s fel att det helt plötsligt finns en drös låtar som jag vet att jag lyssnade på när det begav sig. Några av dem skulle jag kunna ta gift på att de hänger ihop med Cia Berg och finfina programmet Bagen, men det skulle ha primär först nästa år. Inte helt osannolikt att låtarna kom ett år tidigare dock. Här återfinner vi bland annat Nik Kershaws I Won’t Let the Sun Go Down on Me, Thompson Twins med Hold Me Now, Break My Stride med Matthew Wilder och Ultravox Dancing With Tears In My Eyes. Den senare låten borde man väl inte ha gillat eftersom den åtföljdes av typ världens läskigaste video (om man levde på 80-talet i alla fall). På den klart ostiga sidan finns (tyvärr) också tydliga minnen av Mats Rådberg och Rankarna med Du kan alltid lita på pojkarna över 35. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1983-1984”

ALIMu: 1981-1982

1981
Freestyle fortsätter med mjukerotikvibbarna i Fantasi men jag är nog fortfarande mer i åldern för Electric Banana Band. Lasse Åberg och Klasse Möllberg teamar med bland andra Janne Shaffer och släpper sin första skiva, Electric Banana Band. Bästa spåret är relaxade Ta lianen till kneget. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1981-1982”

ALIMu: 1979-1980

1979
Jag börjar i första klass men fortfarande är det ingen direkt populärmusik som jag kan påminna mig att jag lyssnar på. Kanske saknar jag fördelen av influerande äldre syskon? Däremot har jag suddiga minnen av en tramporgel och Din klara sol går åter upp men det kan vara hjärnspöken. Nå, Clash släpper i alla fall London Calling som för alltid kommer att frammana en inre bild av en smal finländare i jeansjacka som rockar loss järnet med en cigarett stadigt i näven. Fast det var några år senare och lite längre norrut. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1979-1980”

ALIMu: 1977-1978

1977
Mer barntillåten musik – barndomsfavoriterna Trazan och Banarne i full swing (i lianerna, förstås). På skivan Sångtajm med Trazan och Banarne hittar vi fnissframkallande Fantomens brallor.

Klassiska låtar som jag inte lyssnar på vid fem års ålder men som inte är sämre för det är The Eagles Hotel California och Tom Pettys American Girl. Bee Gees släpper singeln Stayin’ Alive som för alltid kommer att framkalla bilden av John Travolta som släntrar gatan fram. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1977-1978”

ALIMu: 1975-1976

1975
Hemma finns mest klassisk musik, men lite populärmusik kan man med god vilja hitta bland Bach och Schubert. Sannolikt mest tack vare Hans Arnold är ABBA:s första Greatest Hits obönhörligt fascinerande. Skivan är förstås, som namnet antyder, packad med hits men min favorit är nog I Do, I Do, I Do. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1975-1976”

ALIMu: 1972-1974

1972
Lite smått och gott från födelseåret får räcka. Folkrockbandet America släpper låten A Horse with No Name som ska komma tillbaka i flera olika coverversioner. David Bowie är en artist jag ska komma att lyssna en del på under senare år, men redan detta år kommer Starman. Fortsätt läsa ”ALIMu: 1972-1974”

A Life in Music and Movies

Ny header (av pålitliga Dogday design, vem annars?) — nytt tema — nya tider

***

Jag fyller obehagligt jämt och tänkte kontra en vid sådana händelser nästintill obligatorisk livskris genom att låta mitt liv passera i revy. Inte bara inför mina egna ögon utan för alla mina bloggläsare också. Ett lika ohämmat som ogenerat vältrande i total egoism. I, I, I, me, me, me! Nu ska den smutsiga byken luftas och skandalerna blottläggas! Kokainlinorna, landsförräderierna, de oäkta barnen med oräkneliga fäder, utpressningen av hans majestät konungen och det glassiga livet på franska rivieran. Fortsätt läsa ”A Life in Music and Movies”