Det är faktiskt inga försiktiga knackningar som hörs på dörren till det charmiga trähuset, idylliskt (men avsides) beläget i skogen invid en sjö. Snarare är det rejäla bankningar, vilket inte är så konstigt om man betänker att den som står för bankandet är byggd som en mindre stridsvagn.
Fortsätt läsa ”Knock at the Cabin (2023)”
Ni vet de där männen i svarta kostymer som kör svarta bilar och ser till att mänskligheten inte har en aning om att det finns aliens på jorden? Välkommen till deras arbetsvardag. Numera känns det nästan svårt att minnas hur pass roligt och uppfriskande konceptet kändes när den första Men in Black-filmen med Will Smith och Tommy Lee Jones hade premiär 1997. Då kändes det lite som: ”varför har ingen tänkt på det här förut?!”
Fortsätt läsa ”X4: Men in Black (1997-2019)”
Henry Brogan har ägnat sitt liv åt att mörda i den militära underrättelsens tjänst. Nu känner han sig redo för pension men frågan är om hans arbetsgivare känner detsamma? Henrys sista jobb, en avancerad nedskjutning av en rysk terrorist på ett framrusande snabbtåg, väcker dessutom frågor som han tidigare inte behövt ställa. Har hans arbetsgivare ljugit för honom och använt hans talanger för onda syften?
Allting är relativt. En stukad fot är inte så farligt i förhållande till ett brutet ben, vilket i sin tur är en baggis jämfört med att få bägge benen avbitna av en späckhuggare. Claire ska snart få sig en rejäl lektion vad gäller den typen av relativitet – irritationen över att tvingas bjuda den otillgängliga klasskompisen Casey på sin födelsedagsfest torde ha förbleknat i samma sekund som Claire, Casey och Claires kompis Marcia vaknar upp efter att ha blivit sömnsprejade och kidnappade av en okänd man.
På förekommen anledning efter det att After Earth gjorde klart att Moby Dick fortfarande håller som finkultursreferens. Men hur är egentligen boken att traggla sig igenom? Läs det här inlägget och du kanske inte behöver läsa boken överhuvudtaget?
***
Inledningsfrasen “There once was a man from Nantucket…” torde vara nästan lika känd som “Call me Ishmael” och skulle faktiskt dessutom nästan kunna vara inledningen till Moby Dick.
Men Ishmael är inte från Nantucket, han kommer bara dit för att mönstra på ombord på ett valfångstfartyg. Lite nu och då känner denne skollärare (det enda yrke vi får veta att han har, förutom sjöman) att han inte är riktigt kompis med världen och får en obönhörlig lust att gå ut på gatan och ”methodically knocking people’s hats off”. Hans lösning på problemet är att gå till sjöss och den här gången vill han alltså pröva på valfångst.
Rörliga bilder och tryckta ord 