Eftersom jag redan fullt frivilligt placerat mig i skamvrån med mitt Heat-omdöme kan jag lika gärna fortsätta på den hädiskt inslagna vägen…
***
Dave Lizewski har onekligen en poäng när han retoriskt frågar om allas liv på skolor och kontor är så fantastiskt roliga eftersom ingen hittills kommit på att de borde bli superhjältar istället. Själv misstänker jag att det för många ligger närmare till hands att ta livet av sig eller möjligen ta med sig ett par rejäla skjutvapen i väskan en dag, men det här är Daves historia. Dave bestämmer sig som sagt för att bli superhjälte (namn? Kick-Ass!) och efter att han beställt vad som ser ut som en grön våtdräkt med påsydda gula band på nätet ger han sig ut på gatorna. Ja, ni ser rätt, ingen träning (förutom att ha försökt hoppa mellan hus ett par gånger), inga vapen och ett par Timberlandkängor på fossingarna. Det kan bara gå på ett sätt: Dave blir nedstucken (efter att skurkarna har skrattat ut honom riktigt ordentligt) och förpassas till sjukhuset ett par månader.
Fortsätt läsa ”Kick-Ass (2010)”