Om någon film skulle kunna sägas förkroppsliga årets gångna Halloween-tema skulle The ABCs of Death om inte annat vara en konkurrenskraftig kandidat. Hela 26 kortfilmer från Nord- och Sydamerika, Europa, Australien och Asien. Som vanligt när det gäller episodfilmer finns här ett par guldkorn men man måste också sortera igenom en hel del skräp för att komma dithän. Och medan andelen guldkorn inte ligger på mer än runt en femtedel, gör å andra sidan blotta mängden bidrag att det hela rullar på i ganska god fart. Man behöver aldrig lida särskilt länge åt gången om vi säger så.
Samtidigt får man ju ta konceptet för vad det är – hela poängen är att göra en kort och förhållandevis billig film kring ett på förhand bestämt begrepp eller ord som ska ha koppling till dödsfallet som beskrivs. Det är allt från ”A is for Apocalypse” till ”Z is for Zetsumetsu”. Det känns inte särskilt överraskande att en av männen bakom projektet, nya zeeländske producenten Ant Timpson, också kläckt idéer som 48Hours film challenge (namnet torde vara ganska självförklarande). Timpson sägs för övrigt inneha södra halvklotets största privata samling av 35 mm-film.
Alltnog, slutresultatet The ABCs of Death är som sagt högst högst varierande. Till min besvikelse står den annars så pålitlige Ti West för ett av de slappaste segmenten ”M is for Miscarriage”. De belgiska giallomasturbatörerna Hélène Cattet och Bruno Forzani överraskar å andra sidan inte det minsta med ”O is for Orgasm”. Noll handling, snygga bilder, överlapp mellan sex och död samt extremt trist.
Överhuvudtaget är det ganska många av segmenten som sysselsätter sig med Sexet och Döden, vilket kanske inte är särskilt överraskande. Förutom det ovan nämnda belgiska exemplet finner vi här också ”L is for Libido” där maskbeklädda åskådare applåderar någon slags tävling där den ene av två män som inte lyckas ejakulera tillräckligt snabbt får ett hemskt straff. Eller varför inte den mer eller mindre obegripliga avslutningen ”Z is for Zetsumetsu”, som bland annat innehåller en kvinnlig neo-nazist (tror jag det ska föreställa i alla fall) utrustad med en penis modell gym-foam-roller som dessutom har ett sågtandat knivblad som sticker ut från ollonet. Om inte annat får man kanske låta sig imponeras av hur totalt urflippat det hela är.
Kanske något mer förvånande är kopplingen mellan Döden och Stjärten. Jag räknar till åtminstone tre olika segment (från Storbritannien, Danmark och Japan) som handlar om toalettskräck, bajs och fjärtar. Claymationkortisen ”T is for Toilet” från brittiske Lee Hardcastle var hyfsat underhållande medan japanska ”F is for Farts” i bästa fall torde kunna beskrivas som en kulturkrock av bibliska proportioner.
The ABCs of Death kan möjligen tjäna som en snabb tungdoppare när det gäller nationell variation inom skräckgenren men ha inte för höga förväntningar. Inte sällan ser det ganska billigt och taffligt ut och bara ett fåtal av filmerna lyckas genomföra sitt koncept till fullo. Ett par av dem förtjänar dock beröm. ”D is for Dogfight” uppvisar, något övertydligt, en vettig idé som jag tyckte om. ”P is for Preassure” var inte dum rent kvalitetsmässigt men blev mer av ett misärdrama än en skräckfilmskortis. Parhästarna Adam Wingard och Simon Barrett var smarta och tog meta-vägen i ”Q is for Quack”.
Helhetsbetyget kan dock inte bli särskilt högt då dessa exempel var too few and far between.
Rörliga bilder och tryckta ord 
”L is for Libido var roande på sitt märkliga lilla vis men visst kan jag hålla med att antologi filmer kan ha svårt att hålla en hög nivå. Jag gillade dock denna en ganska så pigg film även om topparna inte var så många – det blev iaf aldrig tråkigt. Finns en tvåa men den var inte lika bra vill jag minnas.
Nä, inte så många döda (heh) stunder men alldeles för många wtf-kortisar för min smak