X3: Robert Harris (1986, 2006 & 2013)

Det är inte alla förunnat att få till en romandebut som Robert Harris med sin Fatherland. En andlös alternativhistoria där Hitlertyskland gick vinnande ur andra världskriget och därmed lyckats förtrycka sanningen om förintelsen. Men Harris var i och för sig ingen ovan skribent innan publiceringen 1992 (Fatherland blev så framgångsrik att Harris kunde bli författare på heltid), han hade jobbat på både BBC och The Observer samt släppt ett antal faktaböcker.

I perspektivet Fatherland är kanske den mest intressanta titeln bland dagens tre kandidater Selling Hitler: The Story of the Hitler Diaries. Harris berättar här medryckande och nästintill thrillerspännande om dagbokscirkusen. I början av 80-talet ledde den till att den västtyska tidningen Stern skrapade ihop nästan tio miljoner D-mark för närmare 60 skrivböcker som inte kommit närheten av Führerns penna. De, och en hel del annan Hitler- och tredje riket-memorabilia, kom istället från en rundlagd före detta skomakare som visade sig vara en fena på historieberättande. Där hans förfalskningskunskaper brast täcktes blottan upp av ren djärvhet samt en psykologiska fingertoppskänsla för hur mycket hittepå Hitlertokiga samlare var beredda att svälja. En av dem var Stern-journalisten Gerd Heidemann, vars första fotsteg på det sluttande planet var inköpet av Görings yacht.

Men Selling Hitler är intressant ur flera perspektiv. Förutom själva förfalskningshistorien i sig har förloppet mycket att berätta när det kommer till hur en hel tidningsredaktion kan drabbas av något som mest av allt liknar en masspsykos. Men också hur otroligt lätt det är att sätta sig själv i en filterbubbla. I efterhand kan man exempelvis ana att motviljan att låta tyska historiker undersöka dagböckerna kan ha berott på ett minimalt uns av tvivel. Tvivel som dock utan problem kunde rationaliseras bort i stundens hetta. Det är uppenbart att de inblandade inte var intresserade av motsträviga röster.

Jag har inte läst någon av Harris andra faktaböcker men Selling Hitler räcker för att det ska bli tydligt att vi här har att göra med en journalistförfattare som är bra på att bygga en spännande historia – detektivarbetet för att verifiera dagböckerna, alla de gånger då förfalskningen nästan upptäcktes och kapplöpningen för att kunna bli först med scoopet. Och det är ju också i den riktningen Harris tagit sin fortsatta författarbana, bara lutat sig lite längre in över fiktionsterritoriet.

För från och med 1995 års Enigma är majoriteten av Harris produktion historier som bygger mer eller mindre uppenbart på verkliga händelser. Mina stickprov den här gången består av Imperium från 2006 och An Officer and a Spy från 2013. Imperium är den första boken i en trilogi om den romerske politikern, advokaten och filosofen Marcus Tullius Cicero medan An Officer… dramatiserar den franska Dreyfus-affären.

Men även om själva händelseutvecklingen är nog så spännande och intressant är Harris tyvärr inget vidare på att bygga karaktärsutveckling. Hans protagonister är i allt väsentligt ungefär exakt likadana när vi tar farväl som när vi träffade dem. Möjligen händer det något i resten av trilogin med romaren Marcus Tullius Cicero eftersom den antike politikern, advokaten och filosofen uppenbarligen var så pass fascinerande att Harris som sagt ägnade två böcker till åt hans öden och äventyr efter Imperium: Lustrum och Dictator. Men tyvärr blev jag inte tillräckligt fångad av Imperium för att känna mig särskilt sugen på att klämma ett antal hundra sidor till om romarriket.

Då var det mer fängslande att ta mig an hans version av den franska Dreyfus-affären. Men det berodde i ärlighetens namn till stor del på att jag blev så pass förtjust i Roman Polanskis filmatisering från 2019, J’Accuse. Plus att An Officer…, till skillnad från Imperium, ägnar sig minst lika mycket åt rent detektivarbete som politiskt strategiska spörsmål när vår hjälte Georges Picquart försöker gå till botten med spionaffären som tillskrivits den judiske Alfred Dreyfus.

Känner man sig bekväm med den här typen av verklighetsbaserad fiktion är Harris romaner inga dåliga val, sedan hänger det mest på vad ens egen intressesfär omfattar. Jag är inte särskilt förvånad över att de politiskt färgade Munich och Imperium är de som engagerat mig minst. Någonstans i mitten kommer sedan Enigma och An Officer and a Spy. För att utan tvekan toppas av Selling Hitler samt (mitt minne av) Fatherland.

Selling Hitler: The Story of the Hitler Diaries (1986)

Imperium (2006)

An Officer and a Spy (2013)

2 reaktioner till “X3: Robert Harris (1986, 2006 & 2013)”

  1. Harris brukar jag plocka upp då o då när jag vill mysa med något halvtorrt har dock ej läst ngn av de böcker du tar upp men lägger den om Hitlers dagböcker på långa listan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: