Come Play (2020)

Larry är ensam och missförstådd. Larry vill bara ha en vän men ingen vill leka med honom eftersom han ser konstig ut. Larry är alla föräldrars värsta mardröm eftersom han talar till deras telningar via den allestädes närvarande Skärmen. För det är ju människors allt ökande isolering, orsakad av överdrivet skärmanvändande, som är samtidens största hot, inte sant?

Tja, i alla fall om dagens regissör och manusförfattare Jacob Chase får bestämma. Come Play är långfilmsversionen av hans kortfilm Larry och hack i häl på långfilmsformatet följer en del mer eller mindre hårdtuggande moralkakor.

Den förste som vi i publiken – och Larry – träffar är nämligen Oliver. En liten grabb som, surprise, surprise, i likhet med Larry också vill ha en vän. Som också är missförstådd och lite annorlunda. Och som spenderar en hel del tid framför mobil- eller iPadskärmen, gärna med SpongeBob Squarepants på hög volym för att slippa höra på mamma och pappas gräl.

Inte minst eftersom Sarah och Martys gräl ofta rör just Oliver. De äktenskapliga relationerna är frostiga, för att uttrycka det milt, eftersom Sarah tycker att hon får ta allt det tråkiga ansvaret medan Marty kan hänge sig åt rollen som roliga-pappan. Faktum är att föräldrarna står i begrepp att separera, en förändring som Oliver tar förvånansvärt väl med tanke på att han är diagnostiserad med någon form av autismspektrumtillstånd.

Jag är verkligen ingen expert på AST, men kan ändå konstatera att Oliver tycks vara en synnerligen kommunikativ liten grabb. Sarah är såklart orolig och stressad över att sonen inte pratar men det är uppenbart att han inte har några större problem med att förstå vad folk säger till honom. Plus att han själv kan uttrycka sig både via skrift och skärm.

Och så var vi ju då tillbaka hos Larry. För det är klart att det inte är särskilt svårt att förstå hur Oliver kan känna sig lockad av att bli kompis med någon som är lika missförstådd som han är. Särskilt som han anar att hans föräldrar, någonstans och innerst inne, önskar att Oliver vore som alla andra barn.

Rollfiguren Oliver förekommer inte i Chases kortfilm, vilket får mig att undra om han helt enkelt bestämde sig för att köra Larry genom något slags Babadook-filter för att försöka ge sin historia lite djup. Tyvärr vet jag inte riktigt hur bra han egentligen lyckas med det – paradoxalt nog känns pekpinnarna i Come Play väldigt tydligt riktade till föräldrar samtidigt som jag upplever att filmens målgrupp tillhör ett klart yngre populationssegment.

Det jag däremot inte kan ifrågasätta i lika hög grad är själva hantverket, som jag det hela taget tycker fungerar riktigt bra på. Larry kan länge bara ses via en skärm, vilket gör att Chase kan vara ganska sparsmakad med att visa oss sitt monster up close and personal. Han utnyttjar i den meningen vinsterna med found footage-greppet utan att behöva betala kostnaderna. Det finns dessutom en koppling mellan monstret och ljuskällor, vilket också utnyttjas ganska förtjänstfullt à la Lights Out. Och det känns som om Larry ganska länge mycket väl skulle kunna bestå av enkla, praktiska effekter snarare än halvtafflig CGI.

En annan sak som också fungerar över förväntan är skådespeleriet, både i form av Gillian Jacobs och John Gallagher som Olivers föräldrar. Oliver spelas i sin tur av Azhy Robertson, vars insats jag har lite svårt att bedöma eftersom han som sagt ska vara lite speciell. Olivers mobbande klasskompisar porträtteras däremot alldeles föredömligt av Winslow Fegley, Jayden Marine och Gavin MacIver-Wright.

Så de tekniska elementen sitter ändå där de ska, i den meningen måste jag säga att Come Play inte missar målet alltför grovt. Däremot känner jag mig kanske inte riktigt lika säker på rimligheten i de där moralkakorna plus att filmens slutscener, trots modesta 96 minutrar, blir aningen segdragna. Men som hyfsat lättsam popcorn-skräckis fyller Come Play sitt syfte. Det känns inte som någon högoddsare att Jacob Chase kommer att få göra fler långfilmer.

Annons

2 reaktioner till “Come Play (2020)”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: