Halloween: The Curse of Michael Myers (1995)

alt. titel: Alla helgons blodiga natt 6, Halloween – Michael Myers återkomst, Halloween 6: The Curse of Michael Myers, Halloween VI: The Curse of Michael Myers, Halloween 666: Curse of Michael Myers, Halloween: The Origin of Michael Myers

Ok, du går runt och tror att du blivit nära nog immun mot undermåliga och korkade filmer. Men så lite nu och då kommer en produktion i stil med The Curse of Michael Myers och bevisar en gång för alla att man aldrig ska ta något för givet. För söte Jesus, det här. Är. Så. Jävla. Dåligt.

Vilket man väl i någon mån borde ha kunnat lista ut på grund av en mängd bidragande faktorer. Förtexterna saknar sin karakteristiska pumpa. Michaels introduktion åtföljs av någon slags vedervärdig midi-version av John Carpenters Halloween-melodi. Det är den sjätte delen i en serie som inte visat framfötterna på sista tiden. Föregångaren (alltså del fem) hade milt sagt inte hittat hem hos vare sig fans eller kritiker, sannolikt bland annat tack vare ett helt obegripligt wtf-slut.. Det hann gå sex år mellan del fem och The Curse… En stor anledning till fördröjningen var en produktion som synes hemsökt av problem, förseningar och manusförändringar i sista sekunden. En provvisning föll så illa ut att man såg sig tvungen att filma om stora delar av produktionen, varför det blev något problematiskt att Donald Pleasence (som repriserade sin Dr. Sam Loomis) hade gått och dött.

Jag måste erkänna att jag inte hittade mycket att glädjas över i denna del. Historien är ologisk och korkad. I vad mån Haddonfields invånare minns eller har glömt Michael Myers tidigare dåd tycks vara helt upp till vad manuset kräver för tillfället. Firar de Halloween eller inte?! Och om de firar Halloween, hur kommer det sig att organisatörerna av the fucking “Halloween-fair” inte kan prestera något bättre än universums sämsta Frankenstein-kostymer?

Plötsligt finns en mycket distinkt Michael Myers-symbol som Dr. Loomis omedelbart identifierar trots att den aldrig varit på tapeten innan. Filmen verkar inte kunna bestämma sig för om den ska köra på spädbarnsspåret (Jamie har fött sin farbrors barn. Yep…) eller förbannelsespåret där en helt annan pojke löper risk att typ bli besatt av Michael(s krafter?). Hela Smith’s Grove styrs av en märklig sekt (wait, what…?!). Lille Tommy Doyle (japp, the Tommy Doyle från originalet) har vuxit upp och blivit en eremitisk Michael Myers-privatspanare (wait, what…?!).

Vi förväntas engagera oss i en massa rollfigurer som slängs in utan någon som helst introduktion. Det dröjer till och med ett bra tag innan jag lyckas fatta konstellationen i den extremt dysfunktionella Strode-familjen, vars relation till Laurie är luddig men som i alla fall bor i det gamla Myers-huset (om Haddonfield nu är så Halloween-traumatiserat, borde det inte ha rivits för flera år sedan?!)). Inledningsvis trodde jag faktiskt att filmen hade blandat in ett avancerat och icke påannonserat tidshopp.

Det hjälps inte att rollprestationerna överlag är riktigt dåliga från nästan alla inblandade. Donald Pleasence beter sig den här gången inte bara som en galning utan också som om han har ena benet i graven. Vilket ju tyvärr visade sig stämma överens med verkligheten och han var verkligen värd en bättre sista-film. Vill vi vara snälla mot Paul Rudd i sin (nästan) första filmroll som Tommy Doyle kanske vi kan skylla på manuset. Kanske…

Eftersom vi ändå snackar sjätte delen i en filmserie om en ikonisk mördare hade man ju kunnat tänka sig att allt detta kunde ursäktas om här ändå funnits ett uns av spänning, stämning, innovativa mord eller bra effekter. Men The Curse… är helt renons även på dessa element. Manuset lyckas inte skapa någon olycksbådande stämning, vare sig med hjälp av förbannelsen eller sekten (de borde ha tittat lite mer på Halloween III). Klippningshantverket är så pass uselt att jag inte ens i själva jaktscenerna lyckas få någon uppfattning om var Michael befinner sig i förhållande till sina offer.

Brasklappen i sammanhanget får väl bli att jag som synes inte sett Producer’s Cut-versionen som påstås vara myyyycket bättre, bestående av materialet som klipptes bort efter den famösa provvisningen. Fan tro’t…

Final girl: Kara Strode? Sonen Danny? Tommy Doyle? Vet ni, det känns faktiskt som om denna Halloween-del struntat i flera av våra välbekanta slasher-troper.

Historik/psykologi: Vi tvingas säga hej till en fullständigt övernaturlig Michael Myers, vars krafter och ramar är högst oklara. VB: Han kan slås medvetslös av en eldgaffel men kräver vid ett annat tillfälle en utdragen misshandel av ett tjockt järnrör och injicering av sprutor med mystiskt innehåll för att ens börja snubbla omkring.

Men serien har nu hittat på att Halloween eller Samhain alltid inneburit att ett barn drabbats av ”the curse of Thorn” och därmed måste mörda sin familj. Fast ändå inte hela sin familj, uppenbarligen, eftersom vi aldrig fått några indikationer på att Michael mördade sina föräldrar.

Hans existens är omgärdad av någon slags sekt som vill försöka kontrollera hans Samhain/Thorn-krafter (”pure, uncorrupted, ancient evil”). Genom kloning…på något sätt…? De är emellertid inte alls särskilt intresserade av att kontrollera honom själv eftersom han får springa runt i både Haddonfield och Smith’s Grove och mörda av hjärtats lust utan att någon försöker ta fast honom.

Och med tanke på att Danny Strode drömmer mardrömmar om The Voice Man samt ritar Thorn-runan skulle de väl lika gärna ha kunnat skita i den komplicerade kloningsproceduren? Det är förresten inte alls tydligt om Dannys påverkan kommer sig av att han bor i ”the Myers house” eller om det finns någon annan anledning till att han antyds vara på väg att förvandlas till Michael Myers andlige son.

Vapen: Mest knivar och yxor men stackars Jamie går ett extremt vidrigt öde till mötes på någon slags jordbruksutrustning. Just ja, vi har ju en festligt upplyst elektrifiering också.

Killer-o-vision: Nope, inte heller denna trope var särskilt aktuell när vi väl var inne på 90-talet.

***

Idag känns det inte som någon högoddsare att Filmitch haft bättre tur med sin film är jag. Klicka här för att hänga med till en kontinent infesterad med farliga kritter.

Psssst, vill ni veta en hemlis? Jag tror mig veta att podden Snacka om film! bjussar på Halloween-anpassat patreon-innehåll hela den här veckan. Bli patreonare du också och få ännu mer Halloween!