alt. titel: Alla helgons blodiga natt 4, Halloween 4: Återkomsten, Halloween 4

Johnny Smith från Stephen Kings The Dead Zone skulle ha sett till att hamna på Ridgemont Federal Sanatorium när han låg i sin långa koma. Istället för plågsamma operationer och långdragen sjukgymnastik på grund av förtvinad muskulatur hade han då kunnat njuta av en omvårdnad som leder till ett omedelbart uppvaknande och full funktionsförmåga, vilket bland annat inbegriper tricket att trycka sin tumme rakt genom pannbenet på en människa.

Ja, jestanes… Jag vet inte om det är meningen att filmpubliken med denna inledning ska inse att de ska ta Halloween 4 med en klackspark. Filmen är inte humoristisk i sig men däremot så fullsmockad med orimligheter att jag som sagt inte känner mig riktigt säker på om jag ska ta den på allvar. Eventuellt låg allt fokus på att försöka reparera skadan från Halloween III och ge publiken det de ville ha, det vill säga den obevekliga Skepnaden. Det är inte för inte som titeln antar en lätt triumfatorisk ton.

Att varken Michael eller Dr. Loomis dog i sjukhusbranden som avslutade Halloween II kan jag möjligen svälja. Men Halloween 4 påstår alltså att Michael legat i koma ända sedan dess, samtidigt som det räcker med ett förfluget ord om en nyproducerad systerdotter för att han inom en nanosekund ska komma ur samma koma och börja förfölja sjuåriga Jamie. Vilken trots en sprillans ny fosterfamilj tydligen går att leta rätt på inom en…ok, då, två nanosekunder.

Lilla Jamies ställning och historia i Haddonfield är även den märklig. Tydligen är hennes mammas bakgrund tillräckligt och allom välbekant för att hon ska bli retad för ”the boogeyman” i skolan (plus det faktum att hon är föräldralös, vad är det här för sadistiska ungar egentligen?!) Hon själv måste också ha blivit matad med historier om sin ondsinte morbror eftersom hon drömmer regelbundna mardrömmar om den vitmaskade skepnaden. Samtidigt har styvsystern Rachels as till pojkvän Brady ingen aning om vem denne ”Michael Myers” är och affärerna säljer fortfarande samma vitmenade masker (ärligt, sämsta Halloween-masken ever!)

Redan här tycker jag mig alltså uppleva en lätt övernaturlig vibb, det är kan inte riktigt vara meningen att Michael ska vara en mördare av kött och blod. Händelseutvecklingen filmen igenom tycks understryka det intrycket, bland annat eftersom Michael på ett rent mirakulöst sätt kan ta sig både in i och ut från olika byggnader för att dyka upp som en dödlig gubben i lådan när så är lämpligt. Det som gör mig förvirrad är att seriens producent, Mustapha Akkad, tydligen ska ha varit bestämd på punkten att Michael verkligen är vara en mördare av kött och blod.

Klart Halloween 4 är en slasher, med sin klumpige, men märkligt effektive mördare, ett antal kläggiga mord (även om effekterna inte är så mycket att skryta med) och en kittlande sexscen (eller ja, den bjussar i alla fall på lite tuttar). Däremot är det som sagt högst tveksamt om den ska räknas som en övernaturlig dito eller inte. Oavsett vilket, är de obehagligaste scenerna inte av Michael som krossar skallen på folk utan den mobbande barnahorden som förföljer lilla Danielle Harris som spelar Jamie. Kids are fucking evil…

Final girl: Rachel Carruthers. Och vad gör Halloween-final girls bäst? Barnvaktar förstås! Men innan natten är till ända har ändå Rachel fått visa vad hon går för i sina försök att skydda Jamie från Michael. Ska jag klaga på något skulle det möjligen vara att hon är mer reaktiv är proaktiv – hon ges aldrig någon rejäl chans att ta kål på Michael utom i slutet.

Historik/psykologi: Tvåan blev ju ganska krystad redan den, med tanke på att Michael mejade ned x antal folk helt i onödan om det var så att han var främst intresserad av att få kontakt med, eller ta livet av, Laurie. Här blir det ännu oklarare varför han egentligen är så fixerad vid Lauries dotter och vad han egentligen tänker sig göra om han nu skulle få tag på henne. Om det skulle vara hans enda målsättning finns heller ingen direkt anledning till varför han trashat hela polisstationen eller gör så att hela staden blir strömlös.

Vapen: Michael håller förvisso i sin älskade kniv men vad jag kan påminna mig använder han den faktiskt aldrig. Han verkar under koman ha blivit mer förtjust i ren handkraft eller varför inte spetsa folk på gevär istället för att avlossa dem?

Killer-o-vision: Det finns där, men inte alls lika övertydligt som i originalet och tvåan. Vad jag kan minnas är också de högljudda andetagen borta.