alt. titel: Scary Video, Shriek If You Know What I Did Last Friday the 13th

Ungdomarna vid Bulimia Falls High School lever farligt. En förklädd mördare härjar bland dem och skolans vaktmästare tvingas sopa undan högvis med lik från korridorerna för att kidsen ska kunna ta sig till lektionerna. Eventuellt kan skolans nagelsalong, som utrustar tjejerna med rakbladsvassa naglar av Freddy Kreuger-längd, också ha något att göra med saken. Och så förstås den rödhårige lillkillen som rusar runt med en gigantisk häcksax och skriker ”Wanna play?”

Preppykillen Dawson Deery är ny på skolan men införlivas snart i gänget som består av snyggkorkade Slab O’Beef, skönhetsdrottningen Barbara Primesuspect, tuffa Martina Martinez samt losernörden Boner. Tillsammans försöker de lista ut vem mördaren kan vara eftersom de alla tycks stå på hens killer-lista. Hur vet de det? Jomen, självklart kommunicerar mördaren med sina offer genom olycksbådande lappar som påpekar att hen minsann vet vad ungdomarna gjorde förra sommaren. Eller förra lektionen. Eller förra Hanukkah.

På skolans område driver också TV-reporten Hagitha Utslay runt, på jakt efter ett scoop. Hon passar bland annat på att pumpa säkerhetsvakten Doughy Primesuspect (brorsa till Babara) på information eftersom mördaren stal sin killer-kostym från en av butikerna i gallerian där han jobbar.

Yup, det är parodifilms-galore som står på dagordningen om ni nu inte redan gissat det av titeln. Vilken också avslöjar att inspirationen framförallt är hämtad från 90-tals-neoslashers som Scream och I Know What You Did Last Summer. Plus att filmen passar på att driva lite i största allmänhet med ungdomsserier i form av ”Dawson Deery” som i polisintervjuer efter ett av de många morden får berätta hur det var att arbeta med Kevin Williamson och dessutom har företräde i cafeterian eftersom han är ”network”.

Alltså, jag vet verkligen inte… Det känns som om jag har tappat alla referensramar när det gäller parodier. Jag har ingen möjlighet att avgöra om Shriek… är bättre eller sämre än någon av produkterna från Not Another-serien eller Scary Movie:sarna. Med tanke på att Shriek… kom samma år som den första Scary Movie, men till skillnad från den är en direct-to-video, får man kanske kalla den för en parodiernas (ännu) mindre lyckade småsyskon?

Jag har i och för sig sett sämre i mina dagar, både filmer generellt och så kallade komedier, men jag kan heller inte påstå att jag skrattade särskilt mycket under den här titten (”särskilt mycket” ska i sammanhanget läsas som ”inte alls”).

Men teamet bakom Shirek… synes mig som sagt inte vara fullkomligt inkompetenta amatörer. Regissören John Blanchard har främst jobbat inom TV (minns ni 90-talsserien The Kids in the Hall?) och på skådissidan har vi den sedvanliga uppsättningen av måttligt framgångsrika TV-skådisar och C-kändisar. Buffy the Vampire Slayer har fått bidra med både Julie Benz och Danny Strong medan Simon Rex (också ”känd” som rapparen Dirt Nasty) följde upp sin debutroll i Shriek… med bland annat tre Scary Movie:sar (no. 3-5). En par pinnhål upp i hierarkin hittar vi Tiffani-Amber Thiessen, Coolio och Tom Arnold.

Det Shriek… har att komma med är en viss förmåga att ösa på med gags som utspelas i bakgrunden av själva händelseförloppet samt en hög medvetenhet om sina försök att kapa åt sig åtminstone en liten skiva från parodi-kakan. Filmens mest lyckade skämt är dragningen av parodigenrens förutsättningar på samma sätt som Jamie Kennedy gör för slashers i Scream. Men låt mig vara tydlig: det är innehåll på en nivå som med knapp nöd motiverar filmens blotta existens.