Många är de som undrat och frågat sig varifrån skräckmästaren Howard Phillips Lovecraft fick sina idéer. Med start i två volymer – Howard Lovecraft and the Frozen Kingdom och Howard Lovecraft and the Undersea Kingdom – ger författaren Bruce Brown tillsammans med tecknarna Renzo Podesta och Thomas Boatwright sin syn på saken.

Lille Howard har verkligen inte världens bästa julafton. Hans mamma har släpat iväg honom till Butler-sanatoriet där pappa Winfield befinner sig bakom lås och bom. Medan mamma gråter ut hos läkarna skrämmer pappa slag på sin son genom att, med vansinnet lysande i det tärda ansiktet, varna gossen för en livsfarlig bok. Det är förvisso Winfield själv som skrivit den men nu har han insett sitt misstag och manar Howard att förstöra verket innan det förgör honom.

Men när boken dyker upp under näsan på Howard, inslagen i juklappspapper, kan han förstås inte hålla sig. Sidorna är fulla av galet svammel om en plats vid namn R’yleh – ”an unholy marriage between fairy tales and nightmares”. Och när Howard läser pappans skriverier högt transporteras han plötsligt till en djupfryst ödemark.

Men inte mer öde än att han strax stöter på den tentakelförsedde Thu thu hmong. Eftersom Howard räddar monstret från att störta mot sin död lovar han att tjäna pojken vilket funkar bra för Howard som alltid önskat sig en hund. Hädanefter går därför varelsen under namnet Spot.

I det kylslagna R’yleh stöter Howard också på den unge kung Abdul. Och eftersom Howard är en hjälpsam ung man lovar han också att leta reda på den magiska bok som Abdul behöver för att förvisa den onde anden som hemsöker hans kungarike. Men Abdul är inte helt ärlig och återkommer i Undersea Kingdom för att hota hela Howards familj, vilket bland annat leder till att gossen måste frita pappa Winfield från sanatoriet.

I likhet med många andra historier som är för bra för att vara påhittade har Bruce Brown utgått från en högst reell verklighet. Howard Phillips Lovecrafts far hette mycket riktigt Winfield och var dessutom var intagen på Butler-sanatoriet i Providence i fem år innan han dog. Innan sitt sammanbrott ska han ha gjort och sagt ”strange things”. Vilket i och för sig inte är helt ovanligt för personer som rapporteras ha dött i sviterna av syfilis.

Men om man struntar i sådana prosaiska sjukdomsdetaljer är det en smart uppstart för Howard och Spots äventyr. Serierna är på det hela taget hyfsat lättsmälta berättelser, så lättsmält det nu kan bli när de är iscensatta inom en välbekant Lovecraft-mythos.

Historien i Undersea Kingdom hade lite mer stuns än i originalet, i och med mer inspel från pappa Winfield. Men stilmässigt föredrar jag nog den första boken, Frozen Kingdom, av Renzo Podesta jämfört med uppföljaren, Undersea Kingdom, av Thomas Boatwright. Podesta levererar kantigare och mer skissartade teckningar som enligt min mening passar Lovecrafts universum bättre än Boatwrights rundare Howard, vars uppenbarelse framstår som allt för tokrolig i sammanhanget. Samtidigt dikterar manuset också en god portion humor, särskilt i relationen mellan Howard och hans Spot. De är i det perspektivet ett klassiskt odd couple där tjänaren ofta är visare och mer kunnig än sin herre.

De här bägge albumen om en ung Howard Lovecraft var trevliga för den läsare som gillar sin skräckmästare men knappast något världsomstörtande. Med tanke på att serier brukar kosta sina modiga slantar finns det bättre produkter att spendera dem på.

Howard Lovecraft and the Frozen Kingdom (2009)

Howard Lovecraft and the Undersea Kingdom (2011)

Annonser