Isn’t It Romantic? (2019)

Romantik har ingen större plats i Natalies liv. Ingen plats alls, faktiskt. Inte efter att hennes mamma med emfas påpekat för sin dotter att kvinnor som hon och Natalie knappast har chans på Ödet och Kärleken. Livet för sådana som Natalie är inte som i alla de där romantiska komedierna som den lilla flickan (fram tills dess) älskade att titta på. Så Natalie bestämde sig att inte bara sluta vänta på en räddande riddare på en vit springare utan att sluta vänta på någon överhuvudtaget.

Det innebär att Natalie som vuxen känner sig närmast personligen förolämpad av alla lögner som de romantiska komedierna fortsätter att spy ur sig. Hon vet vad livet går ut på. Hårt arbete och en chans för vem som än finner det lämpligt att trampa på henne. Men efter att ha råkat ut för av de romantiska komediernas mest pålitliga gamechanger – ett slag i huvudet – vaknar Natalie plötsligt upp till ett annat liv.

Här är läkarna hunkiga och flörtar skamlöst med sina patienter. Natalie har plötsligt långa, vackra ögonfransar och perfekt hår. New York-måsarna flyger i hjärtformationer, gatorna flödar över av pittoreska cupcakebagerier och alla svordomar överröstas för att inte korrumpera den barntillåtna stämningen. Efter en stunds inledande förvirring går det upp för Natalie vad som hänt – hennes liv har förvandlats till handlingen i en romantisk komedi.

Det östes så pass många lovord över Rebel Wilson och Isn’t It Romantic? att även jag jag blev tvungen att ta mig en titt. Och visst är filmen ett charmigt litet spektakel. Både manus och de huvudsakliga skådespelarna lyckas bra med balansgången mellan att vara sina stereotyper och samtidigt driva med dem.

Inom filmens ramar är Rebel Wilson en befriande vanlig och normal huvudperson som för all del får vara bitsk men ändå är långt ifrån den närmast bisarra personlighet som hon ibland blir sittande med (och i och för sig gör mycket bra). Hon känns också…dare I say it?…modern i reaktionen på sin mammas desillusionerande förmaningar. Hade Isn’t It Romantic? gjorts för tio eller tjugo år sedan hade Natalie som vuxen sannolikt varit någon som fortfarande hetstittade på romantiska komedier men genuint sörjt att det livet inte var för henne. Nu framställs det istället som att hon faktiskt gjort ett aktivt val att inte springa efter den omöjliga livsdrömmen.

Wilson återförenas här med Adam DeVine från Pitch Perfect och han skapar återigen en bra ”vanlig” kille med sin Josh. Överraskningen för min del torde vara att Liam Hemsworth får visa att han nästan har en lika bra komisk ådra som brorsan Chris i form av den hunkige (men i slutänden givetvis svekfulle) Blake.

Manusförfattarna är för mig helt okända Erin Cardillo, Dana Fox och Katie Silberman men de har som sagt skapat en underhållande drift med en lika utskälld som populär genre. Manuset har i sin tur förvaltats väl av regissören Todd Strauss-Schulson som hittills blivit mest känd för slasherkomedin The Final Girls.

Isn’t It Romantic? är en film som lyckas hyfsat med att både äta romcom-kakan och ha den kvar, både vara en komedi med ett romantiskt innehåll och driva med alla de klichéer som vidhäftar romantiska komedier.