alt titel: Snabba cash III, Snabba cash 3, Easy Money 3: Life Deluxe

Sista trilogidelen ut! Och istället för att lyfta upp de numera välkända skådisarna i den här historien (främst Joel Kinnaman och Matias Varela) tycks filmmakarna helt plötsligt oroliga för att publiken ska ha hunnit glömma vad som hände i de två tidigare filmerna. Därför får vi ett snabbt återberättande genom polisdokumentation som slutar i ett stort frågetecken – var befinner sig Johan Westlund?!

Jomen, nu var det då äntligen dags att skörda alla de där övertydliga anspelningar på JW:s försvunna syster-trauma. Han är nämligen i L.A. och letar efter Camilla medan han konstant lyssnar på systerns sista voicemail i mobilen (alternativt i sitt eget huvud, inte helt klart där).

Men efter den lilla avstickaren återvänder filmen till Sverige där vi får stifta bekantskap med dagens huvudpersoner. Om minsann om inte gamle Jorge dyker upp igen. Det känns inte som någon högoddsare att han inom kort ska komma att bli ännu mer blåslagen än han blev i Snabba cash och Snabba cash II. Särskilt som han låter sig övertalas av sin kusin att delta i ett till synes välplanerat värdetransportrån mot Tomteboda postterminal.

En ny spelare är däremot Radovan Krajnics dotter Natalie och hennes improviserade livvakt Martin. Natalie, som hoppat av juridikstudierna eftersom hon misstänker att hennes kunskaper bara kommer att användas i faderns gangsterimperium. Hon får dock ny fyr under familjepannan när Radovan utsätts för ett attentat värdig Don Corleone himself. Lyckligtvis finns som sagt Martin på plats och med en sinnesnärvaro man kanske inte hade förväntat sig av en gymstädare lyckas han rädda både far och dotter.

Kändes Snabba cash II fragmentarisk i sitt berättande är det tyvärr ingenting mot Livet deluxe. Filmen löper på i (minst) tre parallella spår där ett dessutom helt plötsligt förvandlas till en flashback för att vi ska förstå vad som händer framöver. Hängde ni inte med? Det är knappt så jag gjorde det heller, ska erkännas.

Jag uppfattar Livet deluxe som en enda räcka av fullkomligt osannolika och slumpartade sammanträffanden som krävs för att föra handlingen framåt. De övergripande temana om familj och arv är som bortblåsta, vilket är synd, för jag tror att det hade kunnat bli en ganska bra film av att fokusera mer på Natalie och hennes förhållande till Radovan samt hans affärer. Tomteboda-rånet med förberedelser följer en högst generisk heist-mall. Jag måste erkänna att jag faktiskt svor högt när jag insåg att mer än halva filmen återstod när kuppen väl var avklarad eftersom historien i det läget kändes ganska ”färdig”.

Det som skramlar kvar i tombolatunnan är berättelsen om hur Jorge inser att pengar inte är allt här i livet, utan blir räddad av En God Kvinnas Kärlek (gäsp…) samt JW:s luskanden i och hämnd för systern Camillas öde i en vändning som får ordet ”krystad” att framstå som otvunget. Plötsligt tycks han ha blivit ett kriminellt geni och dessutom ha outtömliga tillgångar för att finansiera hela den avancerade planen.

När jag nu (äntligen) hade tillgång till hela trilogin kändes det fullkomligt självklart att klämma alla tre filmerna, men i backspegeln är originalet Snabba cash den enda av dem som jag helhjärtat skulle rekommendera för tittning. Mellan-filmen var helt ok men skulle absolut inte klara av att stå på egna ben – allt för mycket av det som händer hänger på att man redan har sett första filmen och har en relation till huvudpersonerna. Livet deluxe skulle möjligen kunna ses utan förförståelse av de tidigare filmerna (kanske därav den övertydliga inledningen – tänkte man sig att försöka kursa den här filmen som en stand alone-produkt utanför Sverige?) men är helt enkelt för dåligt berättad för att ha särskilt mycket egenvärde.