Christmas wreathDet drar ihop sig. Bloggen passar på att ta rejält med ledigt och återkommer efter helgerna den 4 januari. Men då bränner vi å andra sidan av en årsbästalista på en gång! Den som väntar på något gott och allt det där.

Vi lämnar er med en högkvalitativ kvarleva från årets Halloween-tema och en oroande tanke — om 2017 kommer att innehålla lika många otroliga  (and not in the good way…) händelser som 2016 är det kanske dags att börja hålla ögonen på Antarktis?

***

nazis-at-the-center-of-the-earthalt.titel: Bloodstorm, SS Troopers

Att det famösa produktionsbolaget The Asylum försöker hänga på blockbusters och storsäljare som Pacific Rim, I Am Legend eller Battleship är inte särskilt förvånande. Lite enkel incashning medan andra får göra det stora marknadsföringsjobbet. Att de plockat upp en film som crowdfundingprojektet Iron Sky får kanske därmed ses som en fjäder i den finska hatten för det borde ju innebära att hajpen bedömdes vara tillräckligt stor för att haka på. Lite som att det blev ett bevis på att du ”var” någon i Sverige anno åttiotalet om du blev imiterad av Bosse Parnevik (så får vi hur många av läsarna som hänger med på den referensen).

Det där med att det skulle finnas en nazistisk koloni på månens baksida, det är ju rent nys. Det förstår väl varenda människa att tredje riket knappast hade tillgång till den typen av teknologi redan på 40-talet. Vad som däremot låg inom räckhåll var Antarktis. I sista sekunden lyckas Joseph Mengele och en märklig manick undkomma de allierade styrkorna för att ta sin tillflykt till den sydliga kontinenten.

Ett 60-tal år senare har Mengeles flykt fallit glömska och det är därför med en viss förvåning som Antarktisforskarna Paige Morgan och Mark Maynard hittar ett gammalt tyskt flygplan ”gömt” under ett tunt lager med ”pudersnö”. Ännu större blir deras förvåning när det plötsligt dyker upp män iförda gasmasker och nazistuniformer. När Mark ligger fastspänd på en bår och en äldre tysk är på g att visa sina mad skalpellskillz på hans skalle är kanske inte förvåning inte längre rätt ord. Fast när tysken med en händig knyck sliter av Mark ansiktet ser offret faktiskt lite överraskat ut ändå.

Trots att gasmasksoldaterna plockade fram en ålderstigen handgranat för att dölja spåren efter planet i snön har Paige och Marks forskarkollegor vid stationen Niflheim inga större problem att följa släpspåren (men inte ens en blind blodhund som tappat luktsinnet skulle ha haft några större problem med det) ända fram till en istunnel som leder dem rakt in i jordens innandöme. Men ska de kunna rädda sina vänner eller kommer de snarare att utgöra en lämplig reservdelssamling för Mengeles zombiesoldater? Och vad är egentligen Mengeles plan för för att (åter)upprätta det fjärde riket?

Trots titeln måste jag erkänna att jag ändå blev lite förvånad när jag förstod vilka som stod bakom Nazis at the Center of the Earth, jag har främst kommit att förknippa The Asylum med creature features som Piranhaconda och Frankenfish.

Och till en början ser det riktigt lovande ut. Alltså, inte ens bra-för-att-vara-en-Asylumrulle, utan helt ok på riktigt. Under filmens första fem minutrar, när flykten från flygfältet i Wurtzberg iscensätts och Mengele får visa vilken total bad ass han är genom att spränga tanks och döda allierade soldater på löpande band, får man sig till livs mer produktionsvärde än alla Mega Shark-filmerna tillsammans. Tyskarna pratar…wait for it…tyska (!) och explosionerna ser faktiskt riktigt trovärdiga ut.

Sannolikt brändes dock hela effektsbudgeten på de här första minutrarna. Jag tror att man banne mig till och med skuldsatte sig för att skapa dem, för övriga effekter är så ruggigt usla att bolaget bör ha fått betalt av vem som nu än ville se om det gick att göra CGI på en iPad.

Soldaternas make up är i och för sig helt ok (om man bortser från det faktum att de har så mycket latex i fejjan att de uppenbarligen har svårt att artikulera ord. Undrar vad Face Off-juryn skulle ha sagt om det?) men även här märker man av ekonomiska begränsningar. Någon annan anledning kan jag nämligen inte se till att majoriteten av nazihorden ständigt går omkring iförda gasmasker.

Som dessutom ser märkligt nyproducerade ut. Det är för övrigt något som betecknar det mesta på den antarktiska nazistbasen. Oavsett om det är plastkanyler eller svastikaarmbindlar ser allt sprillans nytt ut. Det har i och för sig gjorts tappra försök att få lokalerna att se rostiga och jävliga ut. Men de dras med ett helt annat problem eftersom de ser ut att vara ärvda från en film som snarare handlar om aliens än zombies. Det skulle också mycket väl kunna vara så att Nazis… fick dela kulisser med Prometheus-ripoffen Alien Origin som kom samma år.

Dagens C-kändis är Jake Busey och det är väl hugget som stucket om han är mest känd för att vara frukten från Gary Buseys länder eller för sin roll i Starship Troopers. I vilket fall som helst lägger han knappast någon större ansträngning på sin prestation utan tycks nöja sig med att av oförklarlig anledning förvandlas till en miniHitler mot slutet. Men så heter ju också hans rollfigur Reistad i efternamn…

And speaking of Hitler… Under filmens sista halvtimme börjar idiotierna staplas på varandra till farligt höga höjder. Hur ska man kunna välja vad som är det mest studpida bland alla korkade händelseutvecklingar och dåliga skådisprestationer? Killen som försöker besegra en av soldaterna genom att (löst) kasta en tennisboll i skallen på honom? Det flygande tefatet? RoboHitler? Dammsugaraborten? Ordern att bomba alla ”icke-ariska” länder?

Nazis… börjar med en rätt kul idé som nog skulle kännas ännu roligare om den inte var en så skamlös mash up av Iron Sky och Död snö. Och som synes fortsätter man att ösa på med idéer som kan låta roliga när man beskriver dem men som är så erbarmligt dåligt förvaltade att Nazis… gräver sin egen odöda grav.

star_full 2

Annonser