king-of-the-zombiesI sitt sökande efter den försvunne Amiral Wainwright kraschlandar Bill, piloten Mac och Bills tjänare Jefferson på en liten ö i Karibiska havet . Till en början anser de sig lyckligt lottade eftersom ön inte är obebodd men efter att ha träffat på den märklige österrikiske läkaren Miklos Sangre och hans ännu märkligare hustru känner de sig mer tveksamma. Varför vägrar doktor Sangre låta Jefferson sova tillsammans med sin arbetsgivare och varför ser doktorinnan Sangre mer eller mindre död ut? Så läkare han är kan Sangre inte förklarar sin hustrus tillstånd så mycket bättre än ”My wife isn’t…quite herself”.

Nere i köket träffar dock Jefferson på både den från Alabama bördiga Samantha och den gamla gumman Tahama. Tahama ser mest ondsint ut och skrockar mycket men Samantha berättar att i det här huset finns det minsann zombies, det är bara att klappa i händerna så kommer de. Jefferson blir vid åsynen av de stelbenta och glosögda männen så rädd som bara en comic relief i en halvdan 40-talsfilm kan bli. Särskilt en afro-amerikansk comic relief.

Trots att Bill och Mac inte riktigt tror på Jeffersons pladder om zombies inser även de att något skumt är på gång i huset. Exempelvis hör de tydligt ljudet av en generator och eftersom det inte finns några elektriska lampor i doktor Sangres hus (som med det i åtanke är remarkabelt väl upplyst) vad kan denna generator driva? En radio kanske? En som kan ha skickat ut sändningen som gjorde att de kom i närheten av ön till att börja med men vars existens Sangre bestämd förnekade?

Mac lägger näsan i blöt en gång för mycket och förkunnas död av en lokal läkare. Men när Bill och Jeff smyger sig ned till husets källare ser de inte bara en märklig voodoo-ritual utan också Mac – livs levande! Hur kan det ha gått till?!

En film från tiden när zombies inte bara fortfarande främst var förknippade med voodoo utan också då all sköns monster fick ge sig i lag med en större fiende – det tredje riket. Doktor Sangre visar sig nämligen vara en skändlig tysk spion som hållit den försvunne amiralen fången för att klämma honom på viktig information.

Bolaget Monogram Pictures producerade film för en tiondel av den budget som större Hollywood-bolag satte sprätt på men lyckades ändå snärja en hel del kända skådisar till i alla fall vissa av sina filmer. Nu blev kanske just King of the Zombies en besvikelse i det avseendet eftersom det från början var meningen att självaste Béla Lugosi skulle reprisera sin zombiemästare från White Zombie och spela Miklos Sangre. Istället gick rollen till Henry Victor som nu för tiden torde vara mest känd som kraftkarlen Hercules i Tod Brownings Freaks. Victor var född i Tyskland och lyckades aldrig göra sig av med sin accent vilket ledde till att han allt som oftast fick spela just tyska elakingar när talfilmen väl var ett faktum.

Frågan är dock om inte de största kändisarna kan ses i de mörka rollerna. Hudfärgsmässigt, alltså. Jefferson spelas av en viss Mantan Moreland som har imponerande 130 skådespelarcredits på IMDb. Han är i och för sig förpassad till en klassisk comic relief-roll – snabbsnackande men lite lagom korkad och en som alltid kommer springande med viktiga ledtrådar precis när de slutat ha betydelse. Samtidigt har han en fantastisk tajming och hans lakoniska ”Move over boys, I’m one of the gang now….” när Henry Victors doktor Sangre har hypnotiserat honom att tro att han är en zombie är filmens bästa replik.

Ännu mer välkänd är Madame Sul-Te-Wan (född 1873 som Nellie Crawford) som spelar Tahama. Hon gjorde sin filmdebut i The Birth of a Nation och Introlerance, är invald i ”Black Filmmakers Hall of Fame” och var den första afro-amerikanska skådespelare som fick ett reguljärt filmkontrakt. Det hindrade dock inte att hon fick spendera fyra årtionden som en typisk ”mammy”-karaktär innan hon 1954 fick en roll i Otto Premingers musikal Carmen Jones.

Henry Victor må ha en imponerande örnnäsa men King of the Zombies är, som så ofta är fallet med den här typen av billighetsfilmer, mer underhållande som ett tidsdokument än en genuint bra film. Se den i så fall för dess afro-amerikanska cast.

star_full 2star_half_full

Zombietyp
Egentligen inte applicerbart. (strykning efter korrekt påpekande från Jojjenito i kommentarerna nedan) Zombiesarna är starka som sjutton och kan heller inte skjutas till döds. Processen verkar dock hänga på doktor Sangres hypnotiska krafter eller mystiska voodoo-ritualer. Som å andra sidan kan gå horribly, horribly wrong…

Omfattning
Begränsad. Särskilt som det är högst oklart vad Sangre egentligen ska ha sina zombies till. Han är nazist, det kanske räcker som argument?

Vapen
Mycket långsamma zombies som inte ens kan smitta sina motståndare… Behövs det ens vapen? Särskilt som de sällan verkar vara ute efter att döda sina motståndare utan på sin höjd brotta eller slå ned dem.

Fristad
Det blir aldrig aktuellt att leta efter en sådan för våra tappra hjältar. Men med tanke på hur sega dessa zombies är kanske det behövs lika lite som ett vapen? Annars borde en normal trädkoja kunna fixa biffen. Eller vad som helst med en dörr som går att stänga.

Annonser