Likt en jycke ständigt på jakt efter det perfekta gömstället för sina råhudsben tycks amerikaner ständigt vara på jakt efter det gäckande konceptet The Great American Novel. En roman som på ett eller (oftast) flera hundratal sidor på ett unikt och samtidigt träffsäkert sätt lyckas fånga tidsandan i den period när den är skriven. Trots att jag själv inte är särdeles bekant med vare sig begreppet eller de romaner som skulle kunna ingå i det är det svårt att värja sig för intrycket att Jonathan Franzens Freedom med självklarhet måste vara en sådan Stor Roman.
Dels när det gäller tidsspannet. Freedom sträcker sig från ett 80-talistiskt Reagan-USA till ett post-9-11-USA och målar därmed en tankeväckande samtidsbild. Dels när det gäller titeln, för finns det något mer amerikanskt än längtan efter eller kravet på (kanske till och med fixeringen vid?) frihet i alla dess upptänkliga former?
Samtidigt går det inte att komma ifrån att titeln är både vag och allomfattande, med tanke på innehållet skulle romanen lika gärna ha kunnat heta Moral eller Humanity. För romanens personer är minst lika mycket besatta av moral eller önskan att vara en bra människa, förälder eller partner som de är av sin frihet.
Frihet till vad, skulle man kunna fråga sig? Tja, Joey Berglund vill kunna utnyttja det nya liberala USA till max och tjäna så mycket pengar som det bara är möjligt. Hans far Walter söker friheten i naturen men hindras hela tiden av insikten att den är på väg att utrotas under hotet av en cancerlikt växande mänsklighet (13 miljoner nya människor i månaden!). Modern Patty har haft alla fördelar en priviligierad uppväxt har gett henne (utom en hälsosam relation med den egna familjen) men lyckas av någon anledning ändå aldrig riktigt utnyttja den personliga frihet uppväxten borde ha gett henne.
Kanske ska man också se det som ett bärande element i det moderna USA, det faktum att ingen av våra huvudpersoner mår särskilt bra? Patty är (tillsammans med andra kvinnliga bifigurer) deprimerad av och till och Joey har svårt att navigera i en värld där en stor del av den omgivande mänskligheten framstår som så erbarmligt enfaldig.
Walter är i sin medelålder fylld av ilska över sina medmänniskors nonchalans gentemot planetens själva överlevnad samt ångest över att han inte alltid klarar av att leva som han lär. Ett simpelt restaurangbesök blir till en plåga när menyn förvandlas till en uppräkning av resursmässigt ohållbara produkter som nötkött, fisk och spannmål. Bilkörning orsakar ren road rage vid åsynen av vägar smockfulla med bensinpimplande stadsjeepar.
Freedom berättas främst ur dessa tre personers perspektiv samt Walters gamle college-rumskompis, musikern Richard Katz. Till en början blir jag lite konfunderad över vilka personer som får komma till tals; familjen Berglund innehåller nämligen också dottern Jessica som alltså är den enda familjemedlemmen som inte får en egen röst. Men när jag inser att Pattys berättelse är den enda som sker ur ett förstapersonsperspektiv (hon skriver en självbiografi efter ett förslag från sin psykolog) undrar jag om jag eventuellt kan ha kommit något på spåren.
Patty är navet runt vilket de här tre viktigaste männen i hennes liv roterar. Jessica är förstås hennes dotter men det är Joey som är hennes otvetydiga älsklingsbarn. Och medan hon gifte sig med den ihärdige och gode Walter är det hela tiden Richards bad boy-attityd som verkat lockande för henne.
Jag började läsa Freedom eftersom jag fått intrycket att Jonathan Franzen är en omtalad författare som man bör försöka sig på och det är bara att instämma i de tidigare hyllningskörerna. Författaren har ett skarpt öga, en nära nog ännu skarpare penna och lyckas till synes obehindrat diskutera både miljö, politik och relationer på ett intrikat sätt som aldrig blir föreläsande. Porträtten av Patty, Joey, Walter och Richard är nyanserade och spännande samtidigt som ingen av dem är någon ängel. Att skapa uteslutande goda romanfigurer tycks inte ligga för Franzen.
Har du inte tidigare läst Franzen, testa för all del Freedom. Oavsett om du vill få en inblick i den amerikanska tidsandan, läsa en svepande familjekrönika eller hånskratta åt den liberala medelklassens självbedrägeri och hyckleri är boken ett bra val.
Står i bokhyllan tillsammans med en himla massa andra böcker – allt har sin tid.
Jag hade knappast tagit mig igenom den om jag inte hade lyssnat på den…
Det ligger fyra böcker på mitt sängbord och Freedom är faktiskt en av dem. Jag läste första kapitlet för någon månad sedan men sen blev jag distraherad.
Såg du när Franzen var gäst i Babel? http://www.svtplay.se/video/4392117/babel/babel-sasong-22-avsnitt-10
@Fredrik: Läs den fort så jag inte hinner glömma bort vad jag tyckte 😉 Nope, missade Franzen men han känns som en poppis-författare som är med i många pratprogram?
Hur ofta han är med i pratprogram vet jag inte, men populär är han.
@Fredrik: Ja, det känns som ett författarnamn man stöter på alla möjliga olika sammanhang
Han är ju ganska aktiv och frispråkig dessutom.