En del regissörer börjar med att göra skräpfilmer eller generiska uppföljare för att samla ihop tillräckligt med pengar, kontakter eller cred för att sedan kunna gå vidare och göra film som de verkligen brinner för. Luc Besson verkar intressant nog ha gjort den totalt motsatta resan. En gång i tiden var han känd för filmer som Det stora blå, numera tycks han vräka ur sig actionkanonmat som Brick Mansions, Transporter 3 eller Taken 2 med samma hastighet som hans hjältar vräker ur sig förment coola moves.
Med sig på färden har han också regissören Camille Delamarre, tidigare klippare för många av Bessons filmer och regissör av nämnda Brick Mansions. Ett bevis så gott som något på att en kvinnlig regissör inte alls är en garanti för att en film får ett annat perspektiv än det absolut mest generella.
För detta försök att nystarta Transporter-franchisen är knappast ett under av nytänkande och fräschör om nu någon hade hoppats på det. Det enda som egentligen har hänt är att Jason Statham har blivit utbytt mot den yngre och sannolikt mer simmardeffade Ed Skrein. Och här måste jag ge min Stathamälskande filmspanarkollega Filmitch rätt – Statham har Något som spolingen Skrein inte kommer i närheten av.
Det märkliga med den här typen av filmer är att ingen som jobbar med dem verkar fatta att en enkel historia absolut kan funka. Om den bärs upp av kompetenta skådisar, vilken den sällan eller aldrig får göra. Alla manliga skådisar i The Transporter Refueled får väsa fram sina repliker, för något annat sätt att visa hur coola och tuffa de är tycks inte existera.
Ed Skreins kostym må sitta som en välplacerad truckerkeps på chaufförshuvudet men den lyckas ändå inte gömma det faktum att han mest av allt påminner om en liten grabb som hemskt gärna vill vara tuff och cool. Om filmen, genom närvaron av Ray Stevenson som spelar Frank Martin Sr, vill skämta med detta faktum genom att Eds Frank ofta får kallas för Junior fungerar det inte. Trots att jag får alla önskvärda bevis som tänkas kan för att det inte finns någon situation som Frank Martin Jr inte kan slå eller köra sig ur övertygas jag ändå inte av Skreins uppenbarelse. Stathams Martin lyckades ge intrycket av att han egentligen inte behövde sina högteknologiska penisförlängare på hjul. Skrein är däremot fullkomligt ointressant utan dem.
Och därmed faller som sagt mycket av filmen i övrigt med övertydligt berättande och gränssnitt som via vad som tycks vara iPad-appar inte bara tillåter ”smart transfers” av miljontals pengar (oklart om vi snackar euro eller dollar här. Kanske till och med yuan eftersom denna nya Transporter-omgång är delfinansierad av ett kinesiskt produktionsbolag) utan också kan ge en indikation på var andra inloggade användare befinner sig.
Storyn skulle kunna ses som en utopisk fortsättning på Lilja 4-ever eller varför inte en gammal hederlig rape and revenge-rulle. En rysk skurks föredetta traffickingoffer ska hämnas på honom under heistliknande former. Men den som önskar sig en smart kvinnor kan-film får nog fortsätta leta. Poängen med med de fyra kvinnorna är inte att de Kan utan att de är modellsnygga, kan föra sig i ett par högklackade skor och aldrig tvekar att använda sin sexualitet som ett vapen.
Den är inte många av filmens 97 minutrar som inte betonar att kvinnorna behöver både Frank Sr och Jr, antingen för att klara upp knepiga situationer eller för att klara upp saker i sängen. Man skulle kanske kunna ifrågasätta det faktum att alla tjejerna är anmärkningsvärt välbevarande (för att inte säga psykiskt och, viktigast av allt, sexuellt välfungerande) för att ha sålts till traffickingprostitution vid 12 års ålder. Eller att skurken Arkady Karasov verkar ge sina kvinnor kunskaper som inte bara gör dem till bra horor utan också fingerfärdighet när det kommer till högteknologiska bankaffärer.
Men med tre snarlika filmer i ryggen blir det svårt att hävda att man förväntat sig något annat än halvkorkad, om än högglansig, Audiporr från en film som The Transporter Refueled. Tyvärr har påfyllningen inte gett något mer än en handfull snygga men halvtråkiga actionsekvenser och en oengagerande historia som knyter ihop dem.
Rörliga bilder och tryckta ord 
Jag har inte sett en enda av The Transporter-filmerna. Det låter som att de är som Fast and the Furios-filmerna i stort.
Jag håller med om att Statham har något extra och om jag förstår din text rätt så är han inte ens med i denna fjärde (?) film? Tycker dock att det ser ut som honom på postern så jag känner mig lite villrådig.
Till sist blev jag väldigt nyfiken vad audioporr kunde betyda tills jag såg att det stod Audiporr och jag då förstod att det var bilen du menade. Hade varit mer intressant om det var audioporr du pratat om, för det vet jag inte ens vad det är… 🙂
Audioporr torde väl vara ”det perfekta ljudet” som det inte finns några genvägar till? 😉 Nope, Statham är inte med i filmen men Ed Skrein är tillräckligt lik för att det ska gå att ta fel på en så pass liten bild. Det finns trots allt grader i helvetet — som helhet skulle jag säga att F&F-filmerna är bättre än The Transporter där det egentligen bara är ettan som är något att ha.
Hrm om F&F är bättre eller sämre än Transporterfilmerna kan nog diskuteras men det rör sig nog för mig om endast en detalj: Statham denne klippa till skådis.
Audi verkar sponsra dessa filmer då just detta märke är minst sagt framträdande genom hela serien. Kommer jag se filmen? Troligen aldrig men ibland tappar jag förståndet och gör dumma saker så man vet aldrig 😉
Tack för ping 🙂
@Filmitch: Att pinga dig när det handlar om Statham är lika självklart som att pinga Fiffi när det handlar om Stallone 🙂 När det gäller att se denna eller inte kan jag tycka att den i alla fall borde hamna bakom SyFy:s senaste hajfilm i kön