Bildning pic 3

Dags för den första texten som inte är en recension av vare sig vampyrrelaterad film eller bok. Istället rör den synen på (ut)bildning hos Bram Stoker, Charlaine Harris och Stephanie Meyer.

***

I vampyrklassikern Dracula framställer Bram Stoker utan tvekan bildning som något positivt och eftersträvansvärt. I den lilla vampyrjägargruppen som så småningom formas tillhör fyra av sex deltagare en välutbildad intelligentia. Gruppen inbegriper olika roller, där Quincy Morris ekonomiskt begåvade kraftkarl och Lord Arthur Godalmings personliga känslomässighet var för sig tjänar ett viktigt syfte. Men gruppens huvudpersoner utgörs av läkarna och forskarna Dr. John Seward och Abraham Van Helsing samt det mer samhällsvetenskapligt och humanistiskt välutbildade paret Jonathan och Mina Harker.

Van Helsing picDenna bildning, parad med Van Helsings öppna sinnelag för tillvarons mer metafysiska egenskaper, är vad som krävs för att besegra det listiga djur som är Dracula. Medan våra västeuropeiska hjältar har rationalitet och vetenskap som sina vapen arbetar Dracula närmast uteslutande med sina instinkter. Instinkter kan förvisso anpassa sig efter situationen men Dracula är samtidigt styrd av ritualer och traditioner. Som exempelvis behovet av att vila i sitt hemlands stoft vilket kräver att han har tillgång till lokaler där han kan förvara sina lårar och kistor. Stoker framställer britterna som representanter för en modern och upplyst civilisation med Abraham Van Helsing som en nödvändig brygga mellan nytt och gammalt för att kunna besegra den ålderdomliga ondskan, Draculas primitiva atavism.

Bildning picI kraft av sin bildning kommer de här fyra personerna att ingå i en övre medelklass där förvärvat socialt kapital och professionella titlar i det närmaste konkurrerar med Lord Arthurs ärvda dito. Stoker hymlar inte med att det är dessa drivna och bildade personer som ska komma att rädda den brittiska civilisationen undan attackerna från det barbariska öst.

Den klass som i stort sett lyser med sin frånvaro i Dracula, underklassen, får desto större utrymme hos 00-talsvampyrförfattarna Charlaine Harris och Stephanie Meyer.  Här är det därmed också sämre ställt med bildningsnivån och hjältinnorna Sookie Stackhouse samt Bella Swan befinner sig bägge i vad som bör kunna benämnas som en bildningsmässigt påver miljö. Särskilt Harris lägger sig vinn om att beskriva ett litet och ruralt samhälle där lejonparten av persongalleriet arbetar som servitriser eller kroppsarbetare. Det är också den typen av samhälle där alla vet allt om alla, varför de som innehar mer intellektuellt krävande yrken inte alltid får någon särskilt mycket högre social status enbart tack vare sin utbildning, exempelvis syskonen Bellefleur.

Sookie picDet föreligger dock en avsevärd skillnad mellan Sookie och Bella. Harris låter sin hjältinna vara medveten om att hon saknar formell (ut)bildning, men det är en väg som hon tvingats ta på grund av sin tankeläsning.  Istället finner hon både tillfredsställelse och stolthet i att vara en bra servitris och en smart person. Bildning är inte den mest utmärkande klassmarkören för Sookie. Bland Bon Temps invånare handlar klass snarare om ett belevat sätt eller att åtminstone visa sina medmänniskor hänsyn och respekt. Därför kan vampyren Bill, med sina ålderdomligt hövliga manér, uppfattas som överklass medan Sookie själv kommenterar att det är ett ”low-class”-beteende att medvetet tjuvlyssna på andra människors tankar. Andra skillnader som snabbt etableras är exempelvis det faktum att Bill dricker vin samtidigt som den okultiverade populasen i Bon Temps hinkar pitcher-öl på baren Merlotte’s.

Även om Sookie aldrig verkar ångra att hon inte kunnat gå på college är det ändå ett livsalternativ som hon fått lov att offra. Här skiljer hon sig från Stephanie Meyers Bella som, när hon väl träffat sin Edward, aldrig uttrycker några tydliga önskemål om framtiden som inte handlar om att kunna leva för evigt med Edward och den övriga familjen Cullen.  Vidareutbildning på college är endast aktuellt som ”plan B” och då bara som något att fördriva tiden innan hon får bli vampyr.  Bella väljer frivilligt bort det som Sookie offrat, sannolikt utan att vara medveten om vad det är hon försakar.

Bella picExakt vad Bella vill göra med sitt eviga liv gör Meyer aldrig riktigt klart men när vi lämnar den lilla kärnfamiljen i Breaking Dawn tycks hon vara fullt nöjd med att vara Edwards hustru och Renesmees mor. Hon upprepar alltså till viss del vampyrmodern Esmees livsval som mor och hustru till den betydligt mer välutbildade Carlisle.

Jag tror att skillnaderna mellan Sookie och Bellas livsval med avseende på bildning till stor del har att göra med de målgrupper som böckerna riktar sig till. Harris visar upp en i viss mån mer realistisk hjältinna som talar till en vuxnare publik medan Meyer förmedlar mer konservativa (icke minst mormonska) värden till en yngre läsekrets. Meyers Twilight-serie skapar ett sagoskimmer över Bellas liv som antingen kräver att den presumtiva läsaren är så pass ung att hen inte ser några problem med ett liv utan collegeutbildning (Cullens är dessutom tillräckligt förmögna för att Bella knappast ska behöva oroa sig för sin egen försörjning ) eller uteslutande ser historien om Bella och Edward som en ren sagoskildring.

Bildning pic 2Avslutningsvis kan man notera att ingen av de två moderna vampyrfiktionerna framhåller akademisk kunskap och utbildning som livsavgörande på samma sätt som 1800-talskillen Bram Stoker gör. Men så är vare sig Sookie eller Bella heller särskilt intresserade av att övervinna och utplåna en uråldrig monstervampyr, de vill istället forma kärleksrelationer med spännande humanvampyrer.  Livsmålet för dem är inte en utmanande karriär utan att träffa och sedan kunna leva med sin vampyrprins.

Annonser