KingsmanMan skulle kanske kunna tro att internetmiljardären Richmond Valentine förläst sig på 60-talsekologen Paul Erlich. 1968 publicerade nämligen Erlich tillsammans med sin fru Anne klassikern The Population Bomb.

”The battle to feed all of humanity is over. In the [future] hundreds of millions of people will starve to death in spite of any crash programs embarked upon now. At this late date nothing can prevent a substantial increase in the world death rate… We must rapidly bring the world population under control, reducing the growth rate to zero or making it negative. Conscious regulation of human numbers must be achieved.”

Erlich-makarna föreslog främst metoder som statlig kontroll av födslosiffror och beskattning av månghövdade barnaskaror för komma till rätta med problemet men Valentine har andra planer på gång.

Det är dessa planer som ådrar sig den hemliga organisationen Kingsmans intresse, dedicerade som de är att ”preserve peace and protect lives”. Grundade av ett gäng skräddare och med högkvarter på Savile Row är alla agenter först och främst mycket brittiska och välklädda. I detta sammanhang är det inte svårt att inse att nye rekryten Eggsy sticker ut en smula. Eggsy har en stökig bakgrund och ersätter hellre resonabel överklassengelska med ren kaxighet.

I agentsammanhang alltså ingen större överraskning – den kriminelle värstingen som kanske inte alltid är så polerad som hans överordnade skulle önska men som å andra sidan har vinnarskalle och tänker utanför den berömda skokartongen (”Oxfords, not brogues”). Här är det nykomlingen Taron Egerton som hamnar under Colin Firths högst välansade och gentlemannamässiga vingar.

Men låt inte utseendet bedra. Colins agent Harry Hart må utseendemässigt få James Bond att framstå som en skrikig gentlemanna-wannabe men när det handlar om att få jobbet gjort förvandlas han till en slags Jason Bourne-Jackie Chan-kombo.

Allt detta kanske inte låter särskilt nyskapande, men som flera av Kingsmans deltagare får påpeka: ”It’s not that kind of movie”. Det handlar alltså om en spionfilm som är högst medveten om att den är en spionfilm och som faktiskt också oftast lyckas med sin genrelek. Kingsman är underhållande och Eggsy en rätt sympatisk kille som bryr sig om både barn och djur (även om försöken att från början klä honom så att han ska se ut som en 15-åring kanske inte är helt lyckade).

Kingsman kommer långt på att inte ta sig själv på allt för stort allvar och alldeles särskilt Colin Firths insats, men ett par delar drar tyvärr ned helhetsintrycket för min del. Till att börja med är Samuel L. Jacksons ”skurk” Valetntine alldeles för ointressant. Han pratskriker i gammal god Sam Jackson-anda men har inte utrustats med några mer intressanta karaktärsdrag än en oförmåga att se blod och en läspning, vilket den uppmärksamme noterar inte ens är ett karaktärsdrag.

Då är hans henchwoman Gazelle (spelad av algeriskan Sofia Boutella) tusen gånger coolare med sina dödliga flex-foot cheetah-proteser. Problemet i det här fallet blir att när Eggsy väl ställs mot denna skarpslipade fjäder i människohamn framstår det som ärligt talat rätt osannolikt att han skulle ha en snögubbes chans i helvetet att besegra henne. Särskilt som filmens i övrigt rätt matiga (och obligatoriska) bootcamp-avsnitt inte visat skymten av någon närstridsträning.

Förutom Gazelle uppvisar emellertid Kingsman lite klent resultat på kvinnofronten. Varför måste det prompt vara rekryttjejerna Roxy och Amelia som med en gång är schyssta och omhändertagande och försvarar Eggsy mot den snobbige Charlie? Roxys fortsatta roll är enbart att vara Eggsys påhejande sidekick och med uppspärrade ögon vända sig till Mannen för lösningar på till synes olösliga problem.

Vi svenskar får dessutom ett par tillslängda soppben i form av en styck statsminister samt en styck prinsessa och här är det inte utan att jag undrar om regissören och manusförfattaren Matthew Vaughns klåfingrige tonårsson med kompisar en sen natt varit inne och kladdat i pappas manus.

Prinsessan Tilde blir nämligen tillfångatagen av Valentine och är då tillräckligt desperat, alternativt kåt, för att lova Eggsy ”If you save the world, we can do it in the ass hole”. Å andra sidan måste pappa Vaughn i så fall ha tyckt att det var ett ganska kuligt tillägg eftersom filmen med all önskvärd tydlighet visar att det är precis den belöningen som en hårt arbetande (manlig) agent är värd efter väl förrättat värv. Ett både onödigt och osmakligt inslag som verkligen bryter av mot filmens i övrigt lekfulla, lättsamma och prydliga känsla.

star_full 2star_full 2star_full 2star_half_full

Även andra filmspanare har låtit sig underhållas av Kingsman. Varför inte hoppa över till Filmitch, The Nerd Bird och Filmparadiset också?

Annonser