X3: Jackie Chan i korthet (1978-1991)

Drunken Master (1978)

alt. titel: Örnens klor

Sedan Fiffi (i sin förra Filmspanarutmaning) var så vänlig och visade på var man kunde se Jackies klassiska Kung Fu-rulle på nätet passade jag på att ta tillfället i akt en lagomt lat söndag. Och med grekiska undertexter till på köpet, man tackar!

Jackie spelar den självsäkre Kung Fu-eleven Wung Fei-hung som tack vare sin kaxighet alltid hamnar i trubbel. Han sätts därför i träning hos mästaren Beggar So av sin far. Fast Beggar So verkar mer intresserad av att sitta och dricka vin (därav den röda näsan) och hitta på innovativa sätt att plåga sin elev på. I slutänden måste eleven förstås inte bara behärska, utan också självständigt kunna använda The techniques of the eight drunken gods.

Eftersom en del av knepet med de här teknikerna är att man ska vara rätt packad är det kanske tur att de inte är vanligare? Jag misstänker att Beggar So förutom en röd näsa säkerligen också ståtar med ett russin till skrumplever. Nåvälan, jag kan ändå inte låta bli att charmas av de pugilistiska äventyren. Visst går det inte att undgå den obligatoriska slapsticken och manusets logik ska man nog inte granska allt för nära i sömmarna men när fighterna väl sätter igång är det jäkligt snyggt.

Bara det faktum att regissören Yuen Woo-pings pappa Yuen Siu-tien, som spelar Beggar So, var 66 bast när filmen gjordes gör den värd en titt. Dessutom får vi faktiskt en både klok och snabbkickande kvinna, vilket är mer än vad de nästkommande filmerna bjuder på. Plus att Jackie på något mystiskt vis faktiskt pratar bättre engelska i dessa tidiga rullar än han gör i Hollywood-produktionerna han sedan skulle gå över till att göra…

Ging chat goo si (1985)

alt. titel: Police Story

Polisen Kevin får i uppdrag att skydda knarkbossen Chu Taos älskar… sekreterare Selina Fong. Men Selina är inte så pigg på att låta sig beskyddas och Kevins flickvän May är inte heller helt nöjd med arrangemanget. Särskilt inte som Kevin släpar hem en väldigt avklädd Selina efter att de hastigt fått lov att fly från hennes lägenhet.

Efter att försvaret gått åt hårt Kevins vittnesmål vid Chu Taos rättegång blir knarkbossen frisläppt och Kevin bestämmer sig för att det den här gången krävs lite mer av honom än att följa lagens bokstav. Som att ta sin chef som gisslan under pistolhot för att kunna fly från polishuset, till exempel.

Police Story är av den klassiska typ av actionkomedi som man känner igen, med en massa elaborerade stunts och Jackie som tvingas dingla från en buss enbart hållandes i ett paraply. Karaktärerna beter sig precis så korkat som manuset kräver, för att till slut placera Jackies polis i ett sammanhang där han på egen hand kan demolera ett helt köpcenter (inklusive en stolpglidningsscen som man tydligen var så stolt över att det visades tre gånger om). När fightandet väl sätter igång är det förstås snyggt, men det dröjer lite för länge. Mängden stunts är nästan fler än rejäla fighter.

Fortfarande har vi en hel del slapstick och nu gör kvinnsen inte mycket nytta om det inte gäller att av misstag ge Jackie på nöten för att de tror att han är en skurk. Noterbart är dock att flickvännen May spelas av Maggie Cheung som senare skulle komma att bli Wong Kar-wais gunstling (hey, hey, en oväntad bonusutmaningskoppling! Vem hade kunna tro det om Mrs. Chen?!).

Fei ying gai wak  (1991)

alt. titel: Armour of God II: Operation Condor

Martial Arts meets Indiana Jones. Jackie är en skattjägare (kodnamn Asian Condor) som får i uppdrag av FN att lokalisera 240 ton nazistguld som de giriga tyskarna grävt ned i Sahara. Men det finns hakar med jobbet. Tre stycken, närmare bestämt. Jackie måste nämligen släpa med sig fisförnäma ökenexperten Ada, Madonna-wannaben Elsa som är barnbarn till en av nazistsoldaterna och den fria hippiesjälen Momoko.

Det hade antagligen varit mindre bökigt för honom att själv transportera de 240 tonen (tonnen?) ut ur öknen än behöva handskas med de tre fruntimren. I likhet med Police Story ovan gör de nämligen sitt bästa för att klanta sig så mycket som möjligt. Det är få tillfällen när den unkna comic relief-slapsticken i den här filmen inte bygger på fjantiga kvinnfolk. Till och med vid de få tillfällen när de faktiskt får slå ner en skurk blir det fjantigt. Eller åtminstone lite smågulligt, typ ”Kolla, töserna tror att de faktiskt kan slåss…”

Dessutom är det inte särskilt mycket fightande. Relationen stunts-fighter har skiftat ännu lite mer jämfört med Police Story och Jackie har istället blivit en rolig gubben-i-lådan som använder sina skillz för att hoppa över grindar istället för att gå igenom dem. Hans Kung Fu har blivit en ploj. Till slut får vi ändå liiiite av det vi suktat efter i ökennazistbunkern, vilken tycks vara byggd på ritningar som sedan gick i arv till Fear Factor. Men i och för sig, att en bunker innehåller en gigantisk vindtunnel är inte det mest korkade med Operation Condor.

Nej, det här var inte det minsta roligt. Bara dumt. Inte ens Jackie i ökenboots kan rädda Operation Condor.

Annons