Dark SkiesSom om familjen Barrett inte hade nog med bekymmer. Pappa Daniel har varit utan jobb en längre period och trots mamma Lacys mäklarfrilansande börjar det bli aningens tajt med avbetalningarna på det stora gigantiska huset vid den bekväma förortsgatan. Detta har givetvis inneburit en hel del anspänning med gräl som följd. Hur grälen påverkat lillebror Sam får tiden utvisa men storebror Jesse har börjat spendera alldeles för mycket tid med tveksamma kompisen Kevin. Särskilt pappa är inte alls övertygad om nyttan i den relationen och rätt har han i det eftersom Kevin introducerar oskyldige Jesse till både porr och knark.

Därför är det kanske inte så konstigt att Daniel och Lacys misstankar först går till sönerna (vilket också föreslås av den undersökande polisen) när det börjar hända underliga saker om nätterna. Kylen töms på matvaror som strös ut på köksgolvet och en morgon är alla fotografier försvunna ur sina ramar.

Men konstigheterna eskalerar och snart handlar det inte längre konstigheter, utan otrevligheter. Sammy tar sig sömngående ut ur huset utan att trigga larmet, både Daniel och Lacy har mardrömmar och hundratals fåglar begår självmord genom att krashlanda rakt in i huset. Frågan är bara vad Barretts har att handskas med ur floran av hemskheter – hemsökelse, poltergeist eller besökare ännu längre bort?

Även om jag inte redan hade läst om Dark Skies hos Filmitch vet jag inte riktigt hur förvånad jag hade blivit över filmens ”vändning”. Ja, inledningsvis försöker man skapa Poltergeist-vibbar och jag gillade särskilt den lilla nickningen med de uppstaplade konservburkarna. Men med titeln och affischen tycker jag att antydningarna om i vilken riktning man bestämt sig för att ta familjen Barrett ändå är ganska övertydliga.

Trots det är Dark Skies ändå en väl uppbyggd film. Relationen mellan Keri Russells Lacy och Josh Hamiltons Daniel känns trovärdig även om det i bakgrunden finns lite irriterande femtiotalistiska breadwinner-vibbar i och med familjens ekonomiska situation. Ska man ha krav på realism ställer jag mig något frågande till varför de inte redan har flyttat från ett hus som lätt skulle kunna hysa dubbelt så många människor.

För min del var det lätt att jämföra Dark Skies med Sinister. Den tidigare innehåller i mitt tycke inte riktigt lika effektiva eller överraskande skrämseleffekter som den senare, men det finns ett par riktigt (o)trevliga scener. Å andra sidan arbetar Dark Skies betydligt bättre med det omgivande samhällets granskande och dömande ögon, vilket understryks av inledningens sorglösa grillkväll. Fågeldöden blir på något mystiskt vänster Daniel och Lacys fel, inte bara något som händer dem. När sedan sönerna börjar uppvisa tecken på vad som skulle kunna tolkas som fysisk misshandel faller bilan tungt.

För att vara en film som i så pass hög utsträckning centreras kring barn var också de ungas insatser acceptabla. På det hela taget blev alltså Dark Skies en helt ok skräckis som emellertid tyvärr inte kunde motstå avslutningstwistens lockrop och därför klämt in två stycken. Onödigt var ordet, sade Bull.

star_full 2star_full 2star_full 2star_half_full

Annonser