Dreamsongs: A RRetrospective (2003, new ed 2006)

Ni som trängtar efter George Raymond Richard Martins sköna fix i väntan på den sjätte (och sista? Näst sista?) delen i A Song of Ice and Fire, förtvivla ej. Hjälpen är nära! Och för de som inte är riktigt så abstinensdarriga att ni knappt kan klicka hem Dreamsongs från närmaste e-bokhandel, hur kan man inte bli lite småkär redan i undertiteln på denna samling?!

Jag tillhör kanske inte de riktigt abstinensdarriga, framförallt eftersom jag har lagt in ASoIaF i kryokammaren i väntan på seriens fullbordan. Korkat eller ej, eftervärlden får döma mig. Därför var det nu ett bra tag sedan jag senast tog en vända med författaren.

Men inte i brist på läsmaterial. Skamset måste jag erkänna att jag nog har haft just Dreamsongs ståendes i bokhyllan i drygt sex år. Till mitt försvar kan jag bara hävda att jag hamnade i något slags limbo där jag vande mig vid att se fram emot den dag jag äntligen skulle få sätta tänderna i den decimetertjocka godbiten.

Men nu var det dags att bryta sig loss ur limbot och läsa sig hela vägen fram till paradiset. Vilket faktiskt blev just det, tack vare George återupptäckte jag nämligen dessutom njutningen i att timmar i sträck ohämmat kunna försjunka i en riktig bok. Så ska en ledighet spenderas!

Dreamsongs är alltså en samling av Martins mer och mindre kända novellalster samt ett par screenplays. Det hela är uppdelat i nio olika delar, vart och ett med olika teman och en kortare introduktion av författaren själv. En viss kronologi finns också mellan delarna, i det att den första innehåller några av Martins första noveller som han skrev gratis för fanzines (samt en om Cronstedts kapitulering av Sveaborg, examinationsuppgift till en kurs i skandinavisk historia på college), den andra ett antal av hans första betaljobb och den sista exempelvis ”The Hedge Knight” som utspelar sig i ASoIaF-universat.

Kanske har jag blivit tämjd av Stephen King i det avseendet, men jag gillar oftast introduktioner och efterord av författare där de får breda ut sig lite runt det man precis ska eller nyss har läst. Det ger liksom en extra dimension till texten plus den där helt fejkade känslan av att ”Wow, vad tajt jag är med X eftersom hen berättar allt det här för mig”.

I det avseendet är Martins små introduktioner till varje del inget undantag och jag njöt nästan lika mycket av dem som av fiktionsinnehållet. Det var hur kul som helst att få stifta bekantskap med den lille nördige killen från New Jersey som bulimilikt hetsläste högvis med serietidningar, hittade på historier om sina sköldpaddor och som skrev sina första noveller om Garzian, the Mechanical Warrior på en urgammal skrivmaskin.

Lika intressant var det att ta del av lite insideinformation om hur fantastiknovellbusinessen, comiconbusinessen eller varför inte TV-seriebusinessen (Martin skrev för The Beauty and the Beast med Linda Hamilton och Ron Perlman från 1987) fungerar.

I den sista delen river Martin av vad man nog skulle kunna kalla för en programförklaring och som jag helhjärtat ställer upp på. Eftersom hans författarbana rört sig mellan sci-fi, fantasy och skräck i en salig blandning menar han på att det som räknas är berättelsen (the story). Allt annat, som eventuellt är det som gör att berättelsen kan klämmas ned i en fyrkantig låda märkt ”High Fantasy” eller stoppas ned i påsen för ”Steampunk”, är bara stilmässig utsmyckning (”furniture”). Och utsmyckningen, kejsarens kläder, är ju inte det mest intressanta. Alla vill vi ju egentligen se kejsaren naken.

Mycket av innehållet är sådant som Martin vunnit olika typer av priser för (oftast Hugo eller Nebula, i fallet med ”Sandkings” både och), ännu mer är sådant som blivit nominerat. Det mesta är bra och ett par av bidragen helt briljanta. Till och med de två screenplays som är inkluderade (ett till nyversionen av The Twilight Zone från 1985 och ett pilotavsnitt, inspelat men aldrig visat, till en serie kallad Doorways) är riktigt spännande trots att jag avskyr att läsa i manusform.

Novellerna, särskilt sci-fi-varianterna, är inte sällan melankoliska i tonen, huvudpersonen eller hjälten är desillusionerad och/eller kärleksförsmådd. Perspektivet kärlek och/eller sex är inte sällan högst närvarande. I den första prisvinnande novellen ”A Song For Lya” är kärleksrelationen trovärdig och rörande, i fantasyn ”The Lonely Songs of Laren Dorr” funkar det mindre bra. Martin växte upp som katolik och reflekterar en hel del kring tro och religion genom att belysa det med sci-fi-lampan.

Han beskriver ofta konflikter där en regerande värld tar över, alternativt styr, en annan värld eller sina egna invånare. Inte sällan måste de förtryckta slåss eller kriga som underhållning för överheten i olika former av gladiatorspel, ett grepp som används förtjänstfullt i ”A Beast for Norn” och alldeles storartat i den tidigare nämnda ”Sandkings”. Det man alltid kan räkna med är nyanserade protagonister, Martin sparar det svart-vita till sina bikaraktärer

En helt ny men mycket spännande bekantskap var för min del serien Wildcards som växte ur idogt utövande av rollspelet Superworld mellan Martin och hans författarkompisar i mitten av 80-talet. I nuläget finns 21 delar (många (alla?) av dem redigerade av Martin), mestadels antologier, vilka utspelar sig i en värld där ett utomjordiskt virus har skapat superhjältar, aces, samt mer eller mindre deformerade mutanter, jokers, jämsides med osmittade. Både ”Shell Games” och ”From the Journal of Xavier Desmond” doftar starkt av samma fatalistiska stämning som återfinns i Watchmen.

Den enda nackdelen jag kan se med Dreamsongs (bortsett från att den är slut, då) är att den förvandlat mig till det hispiga deliriumvrakstadium som jag inledningsvis hade lyckats undvika. Jag surfar runt för att försöka hitta så många böcker och antologier som möjligt och funderar allvarligt på att ta mig an ASoIaF igen. Jag kan särskilt tacka ”The Hedge Knight” för just det incitamentet, eftersom den påminde mig om att Martins fantasy är så bra eftersom den ofta tar så överraskande vändningar.

Ni som tillhör kören vet vad jag pratar om och har antagligen redan köpt på er Dreamsongs under tiden ni läst den här texten. Who am I kidding, ni har förstås både köpt in och läst den för länge sedan?! Alla andra, som fortfarande har denna sköna författare kvar, är bara att gratulera. En samling av det här slaget skulle jag gissa är en alldeles utmärkt inkörsport till ert medberoende eftersom man får smaka på lite av varje. Nedanstående korta lista innehåller alster som alla var och en av egen kraft skulle motivera ett inköp.

”A Song for Lya”
”Bitterblooms”
“Sandkings”
“A Beast for Norn”
”From the Journal of Xavier Desmond”
“The Skin Trade”