Don Jon (2013)

Don JonNew Jersey-killen Don Jon har inte fått sitt smeknamn som ett hån, utan i uppriktig beundran. Han är killen alla tjejer vill vara med och alla killar vill vara. Minutiöst noggrann med bland annat sin träning har han inga problem att helg efter helg attrahera tiopoängare efter tiopoängare. Ut innan stängningsdags, in i taxin, wham-bam-thank-you-m’am.

Problemet är bara att Jon varken känner sig särskilt tacksam över eller tillfreds med sina vrålsnygga engångligg. Även om the T’s and the A’s sitter där de ska kan tjejerna ändå aldrig mäta sig med hans dyrkade porr. En handtralla kräver aldrig kondom och de virtuellt villiga skönheterna ber aldrig om något (utom att bli ordentligt påsatta förstås).

Därför är det inte utan att Jon blir lite nyfiken när han träffar Barbara Sugarman. Barbara släpper nämligen inte till fullt lika lätt som hans tidigare tjejer och tankarna börjar snurra hos Jon. Kanske det är så att sex blir bättre av lite relationsbyggande? Det är absolut värt ett försök!

I likhet med exempelvis Matthew McConaughey och Ben Affleck är Joseph Gordon-Levitt en sådan där pretty boy som de senaste åren inte bara börjat få uppskattning för sitt utseende, utan också mer och mer respekt för sina prestationer. Förutom att i Don Jon spela huvudrollen har han gjort gemensam sak med Ben och ställt sig bakom kameran (samt skrivit manus).

Och för att vara en debut måste jag säga att Don Jon inte alls smakade illa. Det säger sig självt att Gordon-Levitt naturligtvis har optimala förutsättningar att gestalta sin egenhändigt påhittade karaktär men det behöver inte innebära att det nödvändigtvis blir bra. Både filmen och karaktären utstrålar ett rätt oemotståndligt självförtroende som kompenserar för de brister som ett förstlingsverk ändå oftast dras med.

Don Jon jobbar mest på att leverera humoristiska stereotyper (vilket kanske säger mer om mina fördomar om New Jersey-bor. Å andra sidan härrör ju alla stereotyper från någon sorts sanning) på ett lite överdrivet och skruvat sätt men får ändå in en del tankemässiga fullpoängare. Vi får med all önskvärd tydlighet observera den totalkollision som uppstår när en tjej (en utomordentligt underhållande Scarlett Johansson) vars världsbild är förvanskad av förljugna chick flicks ska försöka komma överens med en kille som har en lika förvanskad världsbild tack vare lika förljugen porr.

Däremot vet jag väl inte om filmen säger något nytt om den eviga frågan rörande hönan eller ägget. Det vill säga: är bra sex förutsättningen för en meningsfull relation eller är en meningsfull relation förutsättningen för bra sex? Samtidigt kan jag inte låta bli att gilla att den som sätter myror i skallen (och till slut även i brallorna) på Jon inte är ytterligare en manic pixie dream girl eller pluggisen (som egentligen är skitsnygg bara hon tar av sig glasögonen och släpper ut håret). Istället har vi en lite halvtrasig Julianne Moore som i och för sig gestaltar en minst lika stor kliché som snyggopluggisen: den erfarna äldre kvinnan som visar den unge mannen vägen till bra sex.

Men som sagt: en mer än habil debut. Don Jon gör mig klart nyfiken på vad Joseph Gordon-Levitt ska åstadkomma härnäst.

Malmö filmdagar-picEn av de sista filmerna kvar från Malmö Filmdagar. Och kors i taket, ingen biopic! Men vad tyckte de andra närvarande filmspanarna om debuten?
Fiffis filmtajm
Jojjenito
Fripps filmrevyer

Podpojkarna på Har du inte sett den? har redan pratat om Jon.

6 reaktioner till “Don Jon (2013)”

  1. Jag håller med. Don Jon gör mig nyfiken på vad Joseph Gordon-Levitt ska göra härnäst. Det är nog den enda eftersmaken jag har av filmen men den är å andra sidan inte så pjåkig. Smaken alltså.

  2. @Jojjenito: Sade Jojjenito 😉

    @Fiffi: Nä, i det här fallet var den inte särskilt delad. Till skillnad från baken, alltså 😉

  3. Leken mellan Don Jon och Scarletts Barbara där båda lever med förvanskade världsbilder var nog filmens bästa parti. Hade den bara fortsatt i den tangenten hade nog i alla fall jag kunnat gilla den mer. Nu blev det som ett osaligt kaos av idéer och genrer…

    Scarlett var osympatisk/obehaglig. Det är vi alla överens om. Don Jon beskriver dock henne som en tiopoängare. Det tyckte jag var konstigt, och jag undrar hur många som tyckte det om henne. Hon var inte attraktiv och jag förstod inte alls vad han snackade om när han hyllade henne. I min värld beror detta på dålig skådis eller dålig regi. Men det kanske är mig det är fel på. Det alternativet får man aldrig bortse ifrån, hur gärna man än vill…
    😀

  4. Jag tycker faktiskt det var en lovande debut och värd sin trea. Den har sina brister, främst i manus. Det är som två filmer, vilket vi redan konstaterat. Samtidigt blev jag överraskad, jag visste aldrig riktigt var jag hade filmen. Samtidigt kan det ha berott på att manuset hade sina brister.

    Kul att du gillade Scarlett, hon är verkligen perfekt i rollen. Visst var det JGL själv som skrev manus? Ja, det måste det ha varit eftersom jag hört att han skrev Scarletts roll för just henne.

  5. @Henke: Fast jag tror att hon var en tiopoängare i den miljön — skönhet är ju inte alltid kulturöverskridande. Kanske poängen var att du inte skulle ha uppfattat henne som attraktiv eftersom hon var en otrevlig person och i så fall var det väl rätt bra skådespeleri? 😉

    Och jag som alltid försöker bortse från det alternativet 🙂

    @Jojjenito: Japp, Joey verkar ha skrivit manus helt själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: