alt. titel: Frankensteins skräck

Horror of FrankensteinVictor Frankenstein är en företagsam ung man som inte låter vare sig hunsande lärare eller snåla fäder stå i vägen för sin ambition. Lärarna kan man manipulera genom att spela på deras hypokondri och fadern kan…lämna sitt arvegods till sonen aningens tidigare än vad han själv kanske tänkt.

Men vid universitetet i Wien finner Victors aktiva libido mer tillfredsställelse än hans aktiva hjärna. Efter att ha gjort dekanens dotter på smällen bestämmer han sig för att han ändå kan göra mer nytta i laboratoriet hemma i slottet, bistådd av vännen Wilhelm. Vad är det då för underliga och kostsamma experiment som Victor ägnar sig åt? Att återuppliva en sköldpadda nu och då skulle väl Wilhelm kunna gå med på men när det börjar ligga människodelar och skräpa i laboratoriet har det gått väl långt.

Även hushållerskan Alys är inte mer förälskad i sin husbonde än att hon har börjat få onda aningar om vad som är på gång och försöker se till att få ut lite mer kontanta medel än de naturabetalningar som dittills skett i Victors säng.

The Horror of Frankenstein var den första medvetet humoristiska Hammer-film jag sett i den här omgången och jag måste erkänna att det inte smakade så illa. Det hela hänger förstås i princip uteslutande på Ralph Bates som den narcissistiskt psykopatiske Victor Frankenstein, men han klarar sig riktigt bra med ett stort mått av torr humor och ett ännu större mått av övermänniskoföreställningar.

Det mesta av humorn i The Horror of Frankenstein är språklig. När Victors småsinte och kunskapshatande fader säger: ”You’ll see me in my grave before you go gallivanting off to university” vet vi förstås vad som väntar. Men den unge mannen låter också handen han experimenterar med göra oförskämda gester, menade åt alla som försöker hindra honom att nå sina drömmars mål.

För vad ska unga män drömma om, om inte kroppsbyggande monster? En lite rolig blinkning finns också mot samtiden. Wilhelm ber sin vän att avsluta dessa farliga experiment varpå Victor föreslår att de istället ska göra ”something harmless, like splitting the atom”.

Men en cynisk Ralph Bates samt ett par rejält yppiga damer i form av Kate O’Mara och Veronica Carlson räcker tyvärr inte hela vägen fram. I slutänden stannar The Horror of Frankenstein i övre mellanskiktet av Hammer. Då tyckte jag exempelvis bättre om regissör och manusförfattare Jimmy Sangsters tidigare The Nanny.

Däremot levererar The Horror of Frankenstein lite roligt värdelöst vetande som för en gångs skull inte är kopplat till någon Bondfilm. För er som av någon anledning inte känner igen David Prowses muskulösa uppenbarelse kan jag ge er en ledtråd: ”No. I am your father.”