Before MidnightDet har gått nio år sedan vi lämnade Jesse och Celine i Celines parisiska lägenhet. Hon sjöng Nina Simone för honom. Han tycktes vara rätt inställd på att missa sin flight tillbaka till staterna och familjen. Fansen har varit på helspänn, hur gick det egentligen?! Och äntligen har Richard Linklater, Ethan Hawke och Julie Delpy gjort gemensam sak och gått undrarna till mötes.

Till viss del borde samma fans bli mer än nöjda. En inledning där Jesse eskorterar sin son till ett grekiskt flyg tillbaka till staterna ger förstås med en gång vid handen att han förlöpte från både fru och barn. För att skaffa sig ny fru och barn. Japp, boys and girls, Celine och Jesse är numera inte bara tillsammans, de har också ett par bedårande guldlockiga flickebarn. Slutet gott, allting gott, snipp, snapp snut så var sagan slut! Eller?

Nå, så lätt slipper givetvis varken publiken eller Jesse och Celine undan. Deras förhållande kan den här gången tyckas vara stabilare än i de andra filmerna men samtidigt finns det helt nya komplikationer. Inte minst i form av sonen Hank och Jesses ex, vilken inte verkar ha hanterat uppbrottet särskilt väl, men det finns förstås också gott av vardags- och parlivets ständiga kompromissande.

I Before Sunrise handlade det mycket om vad Celine och Jesse ville göra med sina respektive liv när de var ganska unga och allt fortfarande låg framför dem. Nio år senare hade de i Before Sunset kommit en bit på väg och filmen handlade minst lika mycket om ett utforskande av relationen dem emellan, deras respektive arbetssituationer och i slutänden också om det faktum att Jesse faktiskt redan var upptagen. Ytterligare nio år senare bjuder Before Midnight förvisso på en formellt sett relationsmässig stabilitet men samtidigt också på alla de klassiska familjeproblemen; hur passionen har gått ur förhållandet och man ständigt är nere och grottar i vardagligheter som barn och vem som ska göra middag.

Allt eftersom kvällen förlöper ges vi anledning att undra hur den där stabiliteten egentligen mår. Ibland måste situationer lösas genom att en får företräde framför den andre, men den här gången verkar ingen av uppvisa någon större benägenhet att kompromissa. Istället tycks de ha fastnat i en ond cirkel som går ut på att det inte bara förekommer missförstånd dem emellan, utan att de nästan med vilje missförstår varandra, bara för att kunna få häva ur sig lite av sin egen frustation.

Det borde för den uppmärksamme läsaren stå klart att jag inte tillhör Before-seriens och Celine/Jesses allra mest hängivna fans. I och med denna tredje del kan jag börja tycka att det hela är lite kul som filmexperiment betraktat eftersom skådespelarna åldras i samma takt som deras karaktärer.

I likhet med de tidigare filmerna kan jag också utan problem erkänna att jag är full av beundran inför Julie Delpy och Ethan Hawkes prestationer. Jag håller med om att det känns som om man träffar ett par gamla kompisar som faktiskt känt och levt med varandra i snart 20 år. Naturligheten och lättheten dem emellan blir inte minst tydlig i de två riktigt långa, oavbrutna tagningarna som förekommer i Before Midnight. Scenen i bilen på väg från flygplatsen är 14 minuter lång! Och allt är manusbaserat! Sjukt imponerande…

Problemet är väl att det är två gamla kompisar som jag faktiskt är så där måttligt intresserad av. Och eftersom jag är måttligt intresserad av just dem blir också Before Midnights relationssamtal ännu mindre engagerande än de mer teoretiska utbyten som förekom mellan Celine och Jesse anno ’95 och ’04.

Den teori som förekommer den här gången känns ibland lite halvunken eftersom den gärna rör ett särartstänkande som jag ärligt talat inte är så förtjust i. Kvinnor är omhändertagande och män är praktegon som tänker med kuken. Att kvinnor sedan exempelvis ofta blir de som i slutänden blir sittande med större delen av ansvaret för familj och barn är inte riktigt samma sak.

I ett sådant genus-sammanhang blir det i och för sig lite småkul att pressmaterialet innehåller drygt 20 cm text om Ethan Hawke men bara ungefär 12 om Julie Delpy. Å andra sidan får stackars Richard Linklater nöja sig med fyra futtiga centimetrar så man kanske inte ska dra allt för stora växlar på det hela?

Before Midnight innehåller inte bara ett, utan flera avslut. Jesse säger farväl till sonen Hank på flygplatsen och det är familjens sista dag i Grekland. Men innebär samtalen också ett avslut för Jesse och Celine? Only time will tell, om ytterligare nio år har vi kanske en Before the Early Bird Special?

Malmö filmdagar-picFlera av oss som var med nere i Malmö valde att se Before Midnight.Fiffis Filmtajm
Fripps Filmrevyer
Jojjenito