Publicerad i Västerbottens Kuriren i maj 1999.

Star Trek IXAndroiden Data löper amok, han anfaller stjärnflottans skepp och tycks göra uppror mot sina forna herrar. Istället för att eliminera honom rycker befärlhavare Jean-Luc Picard in och åtar sig att tillfångata Data. När androiden så har återställts framkommer det att något underligt hänt honom på planeten där han jobbade. Delar av Entreprises besättning följer med ner till den lilla idylliska planeten som bebos av de fredliga ba’kuerna. Högt uppe i bergen finner man så ett skepp nedsänkt i en sjö. Hur har det kommit dit? Vad gör det där? Och varför försökte man till varje pris hindra Data från att berätta om dess existens?`

Det är lika bra att erkänna det på en gång: Insurrection är en film enbart för de redan inbitna fansen. Inget direkt sensationellt har tillförts bashistorien; Picard är lika idealistisk och Mr. Worf lika aggressiv som vanligt. De komiska poängerna är tyvärr ganska krystade och uppenbara. Insurrection är en betydligt mer käck och hurtig historia än First Contact och detta har skett på bekostnad av spänningen. Medan First Contact var en mörk film är Insurrection egentligen aldrig varken riktigt hemsk eller engagerande.

Problemet med Insurrection är att den skriver publiken sin historia på näsan. Det är aldrig några större tveksamheter om att det är ba’kuerna som står för det sunda och goda livet i sitt harmoniska hippiekollektiv. De har avstått från användandet av vapen och kontrasteras starkt mot de depraverade son’arerna. Det ändå hyfsade betyget får denna film enbart på nostalgipoäng.

Omdöme 2013:

Helt novis var jag ju inte på Star Trek innan denna nystart med serier och filmer. Både Insurrection och som synes First Contact (fast där hittade jag ingen gammal recensionstext) hann jag med under det glada 90-talet.

Jag vet väl inte om jag tycker att Insurrection egentligen inhöstar några större nostalgipoäng i denna omtitt, men betyget känner jag att filmen ändå är värd. Återigen är vi dock tillbaka i att Insurrection inte känns som en spelfilm, utan som ett ovanligt långt TV-avsnitt.

Med tanke på att Data intagit en central roll i alla tre filmerna som sysselsätter sig med Enterprises nya besättning antar jag att han blev en av de populära karaktärerna i serien. Det återstår att se hur serien sköter sig, men på filmbasis vet jag inte om jag tycker att Data funkar så himla bra.

Humorn blir som sagt både krystad och uppenbar och jag förstår inte riktigt varför det hela tiden är sådant fokus på att han ska lära sig att ha roligt för att uppleva mänsklighet. Sorg, förtvivlan och hopplöshet borde väl vara minst lika motiverat i så fall. Fast då skulle vi förstås inte ha några små förnumstiga filmbarn som i sista sekunden måste hämta sina extremt fula CGI-husdjur.

Och så antar jag att jag får känna mig nöjd med att både Crusher och Deanna Troi i alla fall fick avfyra ett par vapen.