Ok, bara för att ni ber så snällt. En till Film om film

***

”Hooray for Hollywood/That phoney, super coney Hollywood”

For Your ConsiderationFor Your Consideration inleds med den nästan 70 år gamla slagdängan Hooray for Hollywood och undergräver därmed effektivt sitt eget existensberättigande. Johnny Mercers text beskriver nämligen exakt den kändishunger (”Go out and try your luck, you might be Donald Duck”) som Christopher Guest försöker nagla fast i sin film. Problemet är bara att Guest inte har uppdaterat sin historia i tillräcklig utsträckning.

På inspelningen av filmen Home For Purim (om en judisk sydstatsfamilj med en döende mor och en lesbisk dotter) får vi stifta bekantskap med regissör, manusförfattare, producenter, reklamfolk, agenter och skådespelare. Modersrollen spelas av den en gång kända Marilyn Hack vars paradroll är och förblir den blinda horan Imogene och fadern av Victor Allen Miller som för alltid kommer att vara förknippad med sina korvreklamfilmer.

Före detta stand up komikern (vid förfrågan om hennes komiska talanger: ”No one got it”) Callie Webb är dottern Rachel som väljer familjehögtiden Purim för att komma ut ur garderoben och hennes bror spelas av Brian Chubb. Callie och Brian är ihop och skämtar om att det känns lite konstigt att spela bror och syster på dagarna och sedan gå hem tillsammans som älskande på kvällen.

Regissören Jay Berman tycks inte alls veta vart han vill komma med filmen och låter skådespelarna köra med honom, samtidigt som han låtsas coacha dem i obskyra mummelövningar. Manusförfattarna får se sitt verk malas till oigenkännlighet mellan regissörens nycker och de kostymklädda producenternas vilja att få en säljande produkt. Att göra historien mindre judisk skulle förstås vara antisemitiskt, men man kanske ändå skulle kunna tänka sig att tona ned judiskheten?

Inspelningen ställs på ända när det börjar surra Oscars-rykten för snart sagt alla de inblandade skådisarna. Samma skådisar som innan skvallret börjar florera om just dem givetvis säger sig inte alls vara brydda om den typen av ytliga galafestligheter.

Jag kan inte riktigt avgöra om Christopher Guest sparkar in samma öppna drömfabriksdörrar i For Your Consideration som han tidigare gjort med hårdrockare, amatörteater, hundutställningar och folkmusik. Möjligen är enda skillnaden att de andra områdena inte varit lika populära att driva med? Det enda jag kan konstatera är att jag inte alls finner For Your Consideration lika underhållande som Guests andra filmer och att det till viss del beror på att hans humor bygger på sådant som man ha sett i dussintalet andra filmer och TV-serier.

Inga av de element som han driver med här är på något sätt malplacerade (bröstförstoringar, korkade insiderprogram med patetiska programledare, filmkritiker, pretentiösa skådisar) men heller inte originella för fem öre. Vi har redan sett de krystade off-Broadwaypjäserna (Callie Webbs No Penis Intended), skådisarna som efter högmodets fall måste ta jobb under deras tidigare värdighet (dumma reklamfilmer och skådiscoaching), fejkade trailers (polisbyråkratiserien The Paper Badge – ”It’s a brave choice, let’s do nothing!”), hur alla i hemlighet suktar efter den där guldgubben och branschens ytliga kärlek (”Oh, an Oscar?! I just love the work”) och problemet är att alla de elementen har varit kvickare eller mer nyskapande i andra sammanhang.

Dessutom tycker jag att Guest har börjat överutnyttja sina standardskådisar en aning eller också har han bara blivit lat. Jennifer Coolidge är återigen blond och blåst, Christopher Moynihan förhållandevis oskyldig, Catherine O’Hara låtsad seriös och Fred Willard totalt genomkorkad, ohyfsad och plump. Inte heller det nya gardet tillför särskilt mycket, med Ricky Gervais i spetsen som egentligen bara repriserar en nedtonad David Brent.

Vana bloggläsare vet att jag är en sucker för mockumentärer. Därför kan ytterligare en nackdel med For Your Consideration vara att Guest till viss del övergett greppet som gav ett fräscht perspektiv till hans tidigare filmer. Här är den mer helgjutna mockumentären ersatt av korta intervjuer i framförallt olika typer av TV-program eller promotioninslag.

Det enda jag egentligen tar med mig från For Your Consideration är två guldkorn från filmens mest korkade karaktärer. Fred Willards programledare om Marilyn Hacks roll som Imogene: ”And you know what they say about blind prostitutes? You have to hand it to them”. Och Jennifer Coolidges svar på Ricky Gervais “Are you a a natural blonde?”: “No, it’s all really brown and curly”.