8½ (1963)

8 och en halvFilmspanarnaVet man inte på direkten vilken film som ska bli föremålet för det aktuella filmspanartemat är det lätt att man hamnar framför det där väldsvida nätet för att söka lite inspiration. När det gäller filmer om film var det ett par produktioner som återkom på flera listor och Federico Fellinis var en av dem.

I bakhuvudet hade jag en vag aning om att den skulle handla om en regissör med skrivkramp och jag har skam till sägandes aldrig sett en enda Fellini-film. Och ser man på, här stod den ju till och med i filmhyllan och bara skrek om att bli påtittad. Ungefär som alla de där italienarna när jag var ute och tågluffade faktiskt, fast jag har en känsla av att de skrek om ett helt annat ”på-”.

Först undrar jag om jag lyckats köpa på mig en skadad skiva. Filmen hackar och det är något vajsing på ljudet. Men allt eftersom den stackars bilföraren som är fast i sin lilla Fiat blir mer desperat blir jag allt lugnare. När kupén fylls med rök, fingrarna krafsar på bilrutan och han till slut klänger sig ut genom solluckan inser jag att det måste någon form av drömsekvens. När han störtar mot jorden landar vi hos regissören Guido Anselmi.

Guido befinner sig på en kurort där ett gäng beskäftiga kvacksalvare beordrar honom att inmundiga litervis med det välgörande källvattnet och ta lerbad. Något med levern… Samtidigt är den kände regissören fylld av farhågor över att han har passerat sin kreativa och konstnärliga topp. På kurorten finns producenter, manuskritiker, press och skådespelare som alla försöker avkräva honom besked om den senaste filmen. Det enda beviset för att en sådan film ens existerar är 70 meter byggställning mitt ute i ingenstans. Frågan är om alla diskussioner egentligen gäller denna fiktiva film eller det reella resultat som spelas upp inför våra ögon i detta nu.

Även på det personliga planet har Guido problem och även de helt självförvållade. Primärt bygger det på att han bjudit sin älskarinna Carla till kurorten, en älskarinna som han intygat för hustrun Luisa att han brutit med. När Luisa också kommer till kurorten kan vi notera att Guidos fejkade dumpning ändå inte tycks ha lett till någon större intimitet makarna emellan.

Ungefär så. Större delen av 8½s nästan 140 minutrar fattade jag dock inte särskilt mycket av detta. Den till synes logiska handlingen blir mer av en ramhistoria för Fellini att slänga in diverse barndomsflashbacks och självreflekterande associationer. Huruvida de gäller Guido eller Fellini själv är höljt i töcken.

Italiensk svart-vit 60-talsfilm. Alla röker som om livet hängde på det (vilket det ju gör, haha), läppsynken suger och alla kvinnoögon överskuggas av tonvis med mascaratunga fransar. Gillar man 60-talsdesign och glimtvis snygga bildkompositioner med antika byggnader finns en del att hämta.

Som metafilm måste jag väl beteckna som framgångsrik eftersom jag aldrig känner mig säker på om det som avhandlas på filmen gäller den film som ska produceras av Guido eller själv. Mannen som verkar ha läst manuset till Guidos film kommer alltid med invändningar som anspelar på det vi nyss sett i .

Däremot kan jag inte påstå att jag förstår ett jota av det hela och den här gången blev tyvärr oförståelsen något som störde. Eller i alla fall inte gjorde tittningen särskilt njutbar. Teman som till och med jag uppfattar är katolicismen, föräldrarelationer och inte minst Guidos relation till kvinnor. Definitivt problematisk skulle man kunna karaktärisera den som, till och med hans egna minnesbilder gör uppror mot den promiskuöse (eller bara genomsnittligt italienske?) mannen.

är inte tillräckligt surrealistisk för att jag ska kunna släppa allt och bara flyta med men inte tillräckligt konsekvent för att jag ska få en känsla av att det ligger en lösning eller ett svar inom räckhåll. Filmen är inte heller tillräckligt kittlande för vare sig hjärna eller hjärta för att jag ska orka anstränga mig med att försöka bena ut den (hej, Holy Motors). I alla fall inte på egen hand. Skulle jag vara elak skulle jag säga att den är gjord enkom för åratals visningar i kurser om filmvetenskap. Men så elak är jag ju inte.

I slutänden låter Fellini konstatera att det är bättre för en regissör att inte klämma ur sig någon film överhuvudtaget än en dålig film. Intet är enda alternativet till fulländning. Jag önskar bara att han följt sitt eget råd i det här fallet.

Betyget får väl tas med förbehållet att jag som sagt inte förstod särskilt mycket av filmen. Det betyder säkert att den egentligen är briljant.

Hur mycket meta har de andra filmspanarna rotat fram?
Fiffis filmtajm
Jojjenito
Fripps filmrevyer
The Velvet Café
AddePladdes filmblogg
Filmitch
Flmr

20 reaktioner till “8½ (1963)”

  1. Haha, toppentext! Du har hittat på ett mitt-i-pricken-ord också – påtittad – det är ju alldeles lyyyysande! Det ordet kommer jag nog låna ibland 🙂

    Har du sett musikalen Nine med Daniel Day-Lewis som regissören Guido?

  2. Tack! Är inte filmen bra kan man alltid hoppas på att den ger upphov till en schysst text 😀 Låna på du bara, språket är fritt. Tja, nästan i alla fall 😉

    Nope, funderade på om jag skulle dubblera men jag hann inte. Sedan vill jag minnas att du inte var så uppskattande så det kändes inte så vansinnigt angeläget…

  3. Nej, Nine är ingen favvo för mig men med tanke på hur olika vi ser på vad en bra respektive dålig musikal är så kanske den skulle falla dig i smaken, mer än 8 1/2 i alla fall 😉

  4. @Fiffi: Ja, i det perspektivet skulle den kunna vara best muscial ever 😀

    @Vrångmannen: Kul att du tycker det och skönt att jag inte är ensam om känslan.

    @David: Det borde kanske inte vara det, men ofta är det det för mig. Men det finns undantag, Bunuels Borgarklass fattade jag tex inte ett dyft av och tyckte ändå att den var rätt kul.

  5. Exactamundo! Totalt medhåll från mig, även om jag tryckte till med en tvåa.

    Man behöver verkligen inte alltid förstå allt för att det ska bli stor filmunderhållning, det kan vara en del av upplevelsen till och med. Problemet med 8 1/2 är att den både är oförståelig och (allra värst) tråkig, vilket inte uppmuntrar till något alls.

  6. Är lite förvånad att så många inte gillar denna. Det här är ju en av mina favoritfilmer… att ogilla 😉 Bottenbetyget var en självklarhet ju längre man fick lida. är nog den ”klassiker” jag ogillar mest.

  7. @Pladd: Ja, man kanske kan nöja sig med ”tråkig”. Den förförde inte.

    @Movies-Noir: Där var du allt lite lurig 😉 Så jag var verkligen inte särskilt ensam mao…

  8. Attans så mycket hat för denna film. Filmstudion visar den i morgon. Nu blev jag rätt osugen på att ägna torsdagskvällen åt detta.

  9. @Jessica: Hate is an ugly word 😉 Tja, jag skulle nog rekommendera något annat, men det skulle å andra sidan inte vara första gången våra respektive smaker går isär… Särskilt inte när det gäller de mer seriösa filmerna. Och du tycks vara bra på att gilla det mesta du ser 😀

  10. Jag fick tänka till lite – har jag sett ngn Fellini. Jomenvisst Satyricon men jag minns inget av den.

  11. En film jag såg för herrans många år sedan och snabbt bestämde mig för att glömma.
    Ibland behöver man, som absolut många säger, inte förstå för att ändå njuta. Men det finns också en gräns för just det fenomenet.

    Dessutom…lider möjligen filmen av en sorts klassikerstämpel den faktiskt inte är speciellt förtjänt av…? Tråkig var snarare ordet istället.

  12. @Filmitch: Jag tänkte nog ge karln en chans till med La Strada. Kan dock behöva återhämta mig lite först 🙂

    @Steffo: Tja, utifrån kommentarerna här börjar det luta åt en oförtjänt klassikerstämpel…

  13. La Strada är betydligt enklare att få grepp om, men likväl tråkig. En duglig roadtrip-berättelse, men tråkigvarning utfärdad.

  14. Påsatt? LOL

    Schysste val! En av de mest notabla blinda spottarna i mitt filmtittande. Denna film kommer absolut upp på listan för det kommande ”film om film”-projektet.

    Så, är Fellini bra eller bara over rated? Jag har endast sett två filmer och jag har gillat båda. Såg La docle vita med Josqen på Cinemateket, du vet den med Anita Ekberg i fontänen och med Paparazzi som fotograf, han som givit namn åt en hel yrkesgrupp (hyenorna).

    Den andra filmen jag sett är Nights of Caribia som först överraskade mig med att vara svår att komma in i och nästan tråkig, men som i slutet visar sig vara en ljuvlig film. Den är så sorglig men också förhoppningsfull. Sista scenen är magiskt bra.
    http://fripp21.blogspot.se/2010/05/nights-of-cabiria-1957.html

  15. Hoppar in här igen då jag också sett La strada och Le notti di Cabiria (Nights of Cabiria). Helt klart så att La strada var den sämre av de två. Cabiria gillade jag ganska mycket, speciellt huvudrollsprestationen. Svag fyra på den, svag trea/stark tvåa på La strada…

    Noterbart att jag såg dem i ordningen 8½, La strada och Cabiria. Sämst, dålig och bra alltså, vilket inte är helt fel. Tur att man inte gav upp med en gång…

  16. @Pladd: Inte hoppas för mycket mao 😉

    @Henke: Ja, det känns svårt att bara hoppa över den om man nu ska sikta in sig på meta. Som det ser ut nu har du 100% mer cred än jag när det gäller Fellinis eventuella överskattning 😉

    @Movies-Noir: Nä, det är lite som med Jarmusch eller Herzog, de är för kända för att bara avfärda efter en film. Herzog har jag gett upp hoppet om, Jarmusch får en chans till med Ghost Dog.

  17. Ah, den här klassikern. Till skillnad från när det gäller Singin’ in the Rain och Sunset Blv så går jag inte in i hyllningsmod. Filmen är obegripligt tråkig och ett sömnpiller. Jag gav den ändå 2/5, kanske gillade en del av surrealismen. Intressant det där du skriver om att den inte var surrealistiskt fullt ut och därför kunde du inte låta dig bara flyta med.

    Jag har sett fem filmer av herr Fellini. Betygen är en 3/5 och fyra 2/5. Ingen favorit med andra ord. 😉

  18. @Jojjenito: Fellini verkar inte falla många på läppen. Utom möjligen Le notti di Cabiria då…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: