Warsawa pic

Ingen ska säga annat än att jag gör mitt bästa för att hålla (vissa) löften. I juni 2011 publicerade Addepladdes filmblogg ett inlägg om The Pianist. I de efterföljande kommentarerna uppstod en diskussion om litterär förlaga kontra film i relation till The Pianist å ena sidan och Schindler’s List å den andra.

Var det så att berättelsen om Wladyslaw Szpilman per automatik blev en bättre film (vilket jag redan 2011 inte höll med om) eftersom den fokuserades på en protagonist till skillnad från historien om Oskar Schindler som beskrev Schindlerjuden som en grupp?

Jag blev tillräckligt nyfiken för att ta mig an både böcker och filmer. Av en slump som började se ut som Ödet landade under 2012 i mitt knä även Steve Sem-Sandbergs Augustvinnare De fattiga i Lodz, John Boynes The Boy in the Striped Pyjamas och en snäll kollega lånade mig filmen Elle s’appelait Sarah.

Vore det inte för John Boynes barndomsskildring skulle jag helt klart ha sagt att böckernas styrka är kunskapsförmedling, medan det ligger i filmens natur att potentiellt bättre kunna förmedla en känslostämning och därmed också en annan sorts förståelse. På det hela taget måste jag emellertid konstatera att jag i det här fallet nog vunnit mer av kunskap än förståelse, om förståelsen ska handla om varför det som hände Wladyslaw Szpilman, Oskar Schindler eller Chaim Mordechai Rumkowski, hände.

Den inledande funderingen, om Wladyslaw Szpilman självbiografi blev en bättre film än biografin om Oskar Schindler, har förhoppningsvis blivit besvarad genom texter och betyg. För min del finns det uppenbarligen inget likhetstecken mellan antalet protagonister och en engagerande film. Jag väljer nog hålla fast i min åsikt att det allra mesta hänger på utförandet och i det här fallet vann amerikansk känslosamhet över europeisk distansering.

Warsawa pic 2Tre olika gettoskildringar från Krakow, Warsawa och Lodz alltså, men de berättar tyvärr alla samma fruktansvärda historier. Hur det finns nivåskiktningar även i helvetet beroende på om du har pengar eller inflytande på annat sätt för att kunna stå på god fot med ockupationsmakten, alternativt stå på god fot med dem som står på god fot med ockupationsmakten. Hur ett i många avseenden fantastiskt välsmort system ändå uppvisade sprickor i fasaden genom vilka enstaka individer kunde slinka igenom. Och hur fullkomligt obegriplig, svindlande ofattbar, irrationellt oförklarlig Endlösung der Judenfrage var för judarna själva.

På onsdag är bloggen tillbaka i vardagliga hjulspår igen.

Annonser