Schindler’s List (1982)

alt. titel: Shindler’s Ark

Den australiensiske författaren Thomas Keneally besökte 1980 en väskaffär i Kalifornien. Hur osannolikt det än kan verka, var det ett besök som inte bara lyfte upp en fantastisk Holocaust-berättelse i ljuset utan också resulterade i en fenomenalt hyllad och välkänd film. En berättelse om en man som i början på 80-talet var okänd för alla som inte varit mer eller mindre direkt inblandade, men vars namn idag nästintill tillhör allmänbildningen (i alla fall om Mr. Spielberg får säga sitt): Oskar Schindler.

Oskar föddes under tidigt 1900-tal i Mähren, ett ormåde som då fortfarande var Österrike-Ungern, men som idag tillhör Tjeckien. En uppväxt som inte verkar ha varit alltför hårdhänt (men däremot mycket tysk och katolsk) resulterade i en ung man som gillade att köra snabba motorcyklar och som inte tycks ha varit särskilt hänsynsfull mot sin unga fru, Emilie. Med nutida mått mätt var bägge unga när de gifte sig, han 20, hon 21.

Hans förtjusning i fagra fruntimmer tycks ha hållit i sig även under brinnande världskrig och han verkar heller inte ha insett det djupt ironiska i att han högljutt kritiserade sin far för exakt samma beteende när denne hade flyttat från Oskars mor för att kunna leva ett bekymmersfritt ungkarlsliv.

Men Oskars charm fungerade inte bara på kvinnor. Han tycks ha varit en naturbegåvning när det gällde att sälja in både sig själv och vad än för typ av vara eller tjänst han hade att erbjuda för tillfället. Det, parat med en förmåga att tåla osannolika mängder sprit, gjorde honom till en i slutänden framgångrik affärsman.

Och, åtminstone inledningsvis, nazist. Han gick inte bara med i Konrad Heinleins Sudetendeutsche Partei (vilket vid Münchenöverenskommelsen 1938 uppgick i NSDAP), utan åtog sig också att vidarebefordra underrättelser till Wilhelm Canaris Abwehr om läget i Galizien (det centraleuropeiska, inte det spanska) och Schlesien dit han ofta åkte på affärsresor.

Han såg snabbt till att utnyttja situationen i det ockuperade Polen och köpte en emaljfabrik i Krakow. Det gjorde han med hjälp av den unge bokhållaren Itzhak Stern, vilket också hjälpte Schindler att skaffa billig judisk arbetskraft till fabriken. Den arbetskraften kom att blir den grupp som skulle kalla sig själva Schindlerjuden.

Biografen Thomas Keneally säger att han i möjligaste mån försökt skapa en blandning av skönlitteraturens berättande och faktalitteraturens beskrivande. Jag upplever dock att han hela tiden är ganska noga med att påpeka vilka händelser som sannolikt kan uppfattas som myter snarare än verkliga händelser.

I det stora hela tycker jag att Keneally har lyckats i sitt uppsåt, Schindler’s List framstår som både vederhäftig och resonerande. Samtidigt som den förstås berättar en fascinerande historia. Oskar själv tycks aldrig ha kunnat ge ett precist svar på hur det kom sig att han gick från att vara en kapitalist med nazistiska sympatier till någon som riskerade både pengar samt liv och lem för att rädda så många judar som möjligt undan de polska lägren.

Nackdelen med Keneallys framställning skulle möjligen vara att han i faktahänseende är utlämnad åt de kvarvarande Schindlerjuden (författaren intervjuade ca 50 stycken av dem) eller de som nedtecknat sina historier. Bokens linje kan ibland därför tyckas hoppa än hit och än dit när den försöker följa enskilda privatpersoner och mer eller mindre avgörande händelser i deras egna liv.

Den kunskapsmässiga vinsten med Keneallys bok, förutom att berätta alla dessa historier (inte minst Oskars egen) förstås, blir det ljus den låter lysa över både kapitalismen och näringslivsbyråkratin i det tredje riket. För det var ju knappast bara Oskar Schindler som såg till att utnyttja möjligheterna till rabatterad judisk arbetskraft. Det som däremot gjorde honom unik var att han vägrade behandla sina anställda som den boskap de allmänt ansågs vara. Långt ifrån alla företagare hade de skruplerna.

Väskaffären, säger du? Det var där Thomas Keneally första gången träffade Leopold Pfefferberg, en överlevande Schindlerjuden som mer än gärna berättade historien om charmören Oskar Schindler för en australiensisk författare.

Annons