Vertigo (1958)

alt. titel: Studie i brott

Apropås mr. Alfred Hitchcock

***

VertigoFöre detta polisen John Ferguson, av vännerna kallad Scottie, sitter på hispan. En utveckling som är föga förvånande med tanke på att han inom loppet av några korta månader varit nära att störta mot sin egen död, sett en poliskollega istället störta mot samma död och utvecklat svårartad höjdskräck på köpet.

Men det är inte nog med det. Efter avslutad poliskarriär (en skrivbordsposition ligger inte för Scottie) tar han på sig att skugga frun till en gammal kompis från college. Och han gör lite mer än så – skuggningen utvecklas snart till en passionerad kärleksaffär. Men Madeleine Elster är lite för labil för att ge sig in i en relation och slänger sig, mitt framför ögonen på Scottie, istället ned för ett kyrktorn.

Till slut är dock Scottie tillräckligt mentalt frisk för att återigen gå på San Franciscos gator. Men ”tillräckligt” frisk är fortfarande inte helt hundra och överallt ser han saker och kvinnor som påminner honom om Madeleine. Och är det så konstigt att han mer eller mindre förföljer stackars Judy Barton, när hon nu är så ruggigt lik Scotties avlidna kärleksintresse?

Vertigo är en av Alfred Hitchcocks mer kända filmer och räknas dessutom som en av James Stewarts paradroller. Nu var det väldigt länge sedan jag såg någon annan Hitchcock, varför jag känner att jag har lite svårt att bedöma Vertigo rättvist.

Filmen är självklart inte dålig, men spänningen i den första halvan, fram till Vertigos första klimax, har inte lyckats hålla i sig. Jag vet ju hur det kommer att sluta, sitter mest och väntar på fortsättningen, för den minns jag lite mindre av. Dessutom upplever jag relationen mellan Judy och den allt mer besatte Scottie som betydligt mer intressant än den mellan den eventuellt besatta Madeleine och den betuttade Scottie. Scenen där Judy ska sällskapsdansa med en Scottie som ser mer död än levande ut är dessutom hysteriskt rolig.

I denna andra halva bränner det till, både handlingsmässigt och psykologiskt. En mer lättsinnig James Stewart (innan total nervkollaps) förstås fortfarande är mycket bra men inte riktigt på samma nivå.

Musiken av Bernard Herman med virrande stråkar hjälper förstås till med att hålla spänningen vid liv, så även i första halvan när det ibland inte verkar som Scottie gör så mycket mer än medelst bil förföljer Madeleine på San Fransiscos vindlande gator. Scenografi och kostymer är fläckfria, från Scotties mysiga ungkarlslägga till Madeleines magnifika garderob.

Tintning och visuella effekter tjänar ett mer ambivalent syfte – det sjukligt gröna ljuset på Judys badrumsdörr är effektivt, medan Scotties drömsekvens känns aningens daterad för att uttrycka det milt (jag såg den restaurerade versionen).

Inte heller storyn upplever jag som tillräckligt helgjuten för att Vertigo ska bli en riktig fullträff. Borde inte Scottie och Madeleine åtminstone vid något tillfälle under sin passionerade kärleksaffär beröra det faktum att hon faktiskt har en äkta make? Och vart försvinner den pålitliga Midge när Scottie väl blivit ”frisk”förklarad?

Men visst, det är Hitchcock vi snackar om här, en av de där regissörerna med en skapligt hög lägstanivå. Vilket får till följd att även om man kan ha invändningar mot Vertigo är det fortfarande en gedigen film.

8 reaktioner till “Vertigo (1958)”

  1. Du skriver bl.a. att det var länge sen du såg en annan Hitchcock och därför har lite svårt att bedöma Vertigo rättvist. Hur menar du där? Har du sett Vertigo några gånger på raken utan att ha sett en annan Hitchcock där emellan? Betyder det att den drar dig tillbaka på något sätt, eller uppfattar jag det fel? 😉

    Personligen är nog Vertigo den Hitchcock som växt mest med ett par omtittar. Från kanske en svag fyra har den gått upp till en stark fyra. Tycker den förtrollar nästan från början till slut. Tycker faktiskt den är bättre under första halvan än andra, tvärtemot vad du verkar tycka alltså. Men det kanske blir så ju fler gånger man ser den.

    Förresten, avslöjas inte lite för mycket i din beskrivning för de som inte sett filmen tidigare? Syftar på filmens första klimax som ju är viktigt att man inte känner till på förhand. Fast å andra sidan återkommer du till det ett par gånger i din text så det kan vara svårt att ”mörka” denna lilla händelse 😉

  2. Jag menar att jag har svårt att bedöma Vertigo rättvist i förhållande till andra Hitchcock-filmer eftersom nästan de enda jag minns tillräckligt bra är Psycho och North by Northwest (men jag har ju sett fler än de). Vertigo har jag sett ett par gånger i alla fall, så denna titt var inte den första.

    När det gäller spoilers, finns dels en generell varning på sidan 😉 Dels uppfattar jag att handlingen i Vertigo är så pass välkänd att det inte blir så vansinnigt avslöjande att skriva runt detta första klimax och vad som händer efter det. Men visst, är man extremt spoilerkänslig är det i allmänhet ett vågspel att läsa mina texter 🙂

  3. Jag var lite besviken första gången jag såg Vertigo, men sedan gick den på tv någon gång och jag var som fast. Den var mycket bättre vid en andra titt. Hur skulle det inte vara vid en tredje titt? Jag bara undrar.

  4. @Henke: Min titt var nog minst en tredje och det gjorde tyvärr ingen skillnad… Men för dig kanske den växer exponentiellt istället? Finnas bara ett sätt att ta reda på det 😉

  5. Jag har bara sett filmen en gång och fann den vara ganska trist. Att detta skulle vara världen bästa film är mig en gåta. Å andra sidan finner jag Hitchcock vara en aning överskattad hans filmer är oftast på sin höjd småmysiga men då har jag bara sett ett tiotal.

  6. @Filmitch: Nej, världens bästa film är det verkligen inte men generellt gillar jag Hitchcock. Jag är kanske mer mottaglig för det ”småmysiga”?

  7. Ha! Här är beviset på att jag sett filmen två gånger före förra veckan! Och dessutom kan jag besvara min egen fråga. Den fick betyget 5/5 efter titt tre! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: