Dinocroc vs. Supergator (2010)

Äntligen förstår jag syftet the produktionsbolaget The Asylum. Efter att ha suttit igenom deras rejält sopiga Mega Python vs. Gatoroid (oh, we’ll get to that one, don’t you worry…) framstår nämligen den Cormanproducerade Dinocroc vs. Supergator som högkvalitativ underhållning. Är jag månne en konspiration på spåren, orkestrerad av 85-åringen himself?

Särskilt komplicerad är upplägget naturligtvis inte och sammanfattningen på Wikipedia säger det riktigt bra: ”In Drake Industries Research Lab, Kauai, Hawaii, Supergator breaks free from the lab. It eats 2 scientists and escapes to water. Dinocroc also eats 2 Scientists and goes into the trees.”

Men den som trodde att reptilerna kommer att nöja sig med dessa två munsbitar var känner inte sina Cormanproduktioner och Hawaiis turistpopulation får se sig rejält decimerad innan viltvårdaren Cassidy, federale agenten Paul och storviltjägaren the Cajun kan få stopp på dem.

Nu är naturligtvis risken väldigt stor att jag hypar aktuell film bortom allt förnuft eftersom jag som sagt jämför den med något som var oändligt mycket värre. Men de huvudsakliga skådisarna gör det de ska, med Rib Hillis som avger rejäla Crocodile Dundee-vibbar i formen av the Cajun. Dragplåstret David Carrdine ställer upp sig framför kameran men anstränger sig väl inte överhövan för sin lönecheck.

Storyn är (surprise, surprise) någorlunda okomplicerad och går mest ut på att ge Dinocroc och Supergator tillfälle att mumsa turister och springa ikapp med bilar (man kanske skulle testa om det funkar att kasta en igentejpad burk med småsten i för att få dem att sluta?). Logiska luckor finns det dock naturligtvis gott om varav de största utgörs av frågan hur framförallt Supergator rent fysiskt kan gömma sig i de minsta av gölar och grundaste av kanaler för att plötsligt kasta sig upp och kärleksfullt sluta käftarna om sitt byte.

Och som biolog måste jag nog ta kontakt med mitt Alma Mater och klaga på utbildningen, för det faktum att krokodiler och alligatorer skulle vara ”mortal enemies” lärdes minsann inte ut på någon av mina kurser. Å andra sidan exploderar inte varken Dinocroc eller Supergators huvuden så fort någon skjuter dem på rätt ställe som i en annan film jag skulle kunna nämna…

Till och med effekterna, om man enbart ser till monstren, är helt ok. Däremot har man inte lagt två strån i kors för att foga in dem i sina miljöer, vilket får till följd att Supergator måste har några slags avancerade stealth-egenskaper eftersom vattnet inte krusar sig det allra minsta när han plumsar i.

Dinocroc vs Supergator är verkligen ingen höjdarrulle men ibland kan det faktiskt vara värt att påminna sig att det allt som oftast finns bra mycket ruttnare gräs någon annanstans.