2008
Kate Winslet får lysande kritik för både Revolutionary Road och The Reader. Och medan jag inte har några problem med att tycka att hon är en väldigt duktig skådespelerska lämnar filmerna som sådana mig ganska oberörd. Revolutionary Road känns som samma förortsångest som American Beauty, bara några årtionden tidigare. Och i fallet med The Reader är det som alltid är det märkligt att notera att det sällan är något problem att porträttera yngre män i förhållanden med äldre kvinnor, i likhet med exempelvis Lust och fägring stor, medan det motsatta skulle möta en hel del kritik. Dessutom tycker jag inte att filmen tar fasta på det betydligt intressantare moraliska problemet som Hanna framställer i sin rättegång.
Den gamle hoppsparksmästaren, The Muscles from Brussels himself, överraskar med både känsla och en stor portion självdistans i metasjälvbiografin JCVD. Jag misstänker att det är samma typ av självdistans som gör att Robert Downey Jr. faktiskt gör Iron Man till en riktigt underhållande film. Han gör dessutom ytterligare ett starkt inhopp i dumroliga Tropic Thunder.
J.J. Abrams Cloverfield får mig att inse att det kanske finns något att hämta i found footage-genren i alla fall. Och medan det moraliska budskapet blir alldeles för påklistrat, skapar Pixar och Disney ett uttrycksmässigt underverk så länge Wall-E behåller sitt fokus på de tysta robotarna.
Innan The Dark Knight hunnit ha premiär avlider Heath Ledger och filmen kommer för alltid kännas lite sorglig eftersom Ledgers Joker lovade så otroligt mycket mer än ett snyggt ansikte och hårsvall (vilket han i och för sig låtit ana i både Brokeback Mountain och I’m Not There). Ytterligare en bra prestation (men inte på långa vägar lika bra) görs av Colin Farrell i In Bruges.
Årets bästa film kommer från Israel. Vals Im Bashir är en lite speciell form av dokumentär då den oftast följer en typiskt dokumentärt narrativ, men eftersom den är tecknad finns också helt andra möjligheter att levandegöra minnen och drömmar från invasionen i Libanon på 1980-talet. Resultatet är skakande, både faktamässigt och visuellt.
Nostalgifria listan
Frost/Nixon
The Hurt Locker
Die Welle
Filmer som jag har kvar att se är bland andra Valkyrie, The Wrestler, Australia, The Other Boleyn Girl och George W. Bush.
2009
Nu börjar det dra ihop sig. Eftersom jag mycket sällan går på bio och dessutom nästan har slutat hyra film blir de nyare filmerna färre och färre. 2009 är filmerna som jag fortfarande inte hunnit fram till nästan fler än de jag har sett, och det är en fördelning som bara ska bli allt mer ojämn ju närmare vi kommer dags dato.
Jag ser en av årets mest hyllade svenska filmer, Man tänker sitt, och tänker WTF?! Jag ser en av årets mest hyllade filmer alla kategorier, Avatar, och tänker WTF?!
Zach Snyder håller däremot vad han lovat med tidigare filmer när han förvandlar Alan Moores Watchmen till en mörk visuell explosion. Men Malin Åkerman hade jag kunnat vara utan. Sam Raimi är tillbaka med (nästan) gamla goda takter i Drag Me To Hell, även om den inte är helt PK etniskt sett och Alison Lohman samt Justin Long ser ut att vara två tolvåringar som leker mamma, pappa, barn. För mig helt okände Ti West överraskar genom att kombinera en skön retrokänsla med genuin spänning i House of the Devil.
Det känns som om 2000-talet är det animerade årtiondet. 2009 kan vi njuta av fantasifullhet i allt utom genusperspektivet i både Up och Cloudy With a Chance of Meatballs samt fantasifullhet även när det gäller genusperspektivet i Monsters vs Aliens. Coraline blir i sin tur en lite väl barntillåten version av Neil Gaimans betydligt mer skaviga förlaga.
Bästafilmen känns det som om det finns en viss risk att jag kommer att få backa på, för jag har inte sett om District 9 sedan den där första gången. Men utifrån den titten blev jag klart imponerad av den sydafrikanska filmens förmåga till kluriga allegorier samtidigt som man fått till en mycket spännande och engagerande film.
Nostalgifria listan
500 Days of Summer
The Road
Inglorious Basterds
Filmer som jag har kvar att se är bland andra Fish Tank, Where the Wild Things Are, I Love You Philip Morris, Precious, Mary & Max, Moon, Micmacs, An Education och Crazy Heart.
Rörliga bilder och tryckta ord 
2008: Intressant kommentar om Kate Winslet. Jag känner ofta som du beskriver för henne, oberörd. Jag har inte formerat min egen lista än, men The wrestler kommer med i alla fall. Den borde du se.
2009: Inte heller här har jag en egen lista (än). Avatar var väl inte en av årets mest hyllade? I vilket universum var den hyllad? Många gick och såg den javisst, men hyllad? jag såg District 9 men den blev mest en kul bagatell för mig. Where the wild things are och An education är mina rekommendationer.
Fast nu känner jag att jag nästan måste försvara Kate lite. I vanliga fall tycker jag jättemycket om henne, här var det rollerna och filmerna som blev helt avtändande. Och visst blev väl Avatar hyllad?! Både för visuellt mod och djupsinnigt budskap. Inte av alla förstås, men tillräckligt många. Eller också rör jag mig i fel kretsar 😉
Where the Wild Things Are, An Education,Valkyria ochThe Wrestler bör alla ses omgående! Filmitch rekommenderar 🙂
Håller med om Wall- E stendog under andra halvan även Coralie var en besvikelse jmf med Gaiman förlaga. Har du läst hans övriga bok o serieproduktion?
In Bruges gillar jag mkt – ligger på titta om listan. Waltz har jag inte sett – än. har som sagt svårt för mellanösternfilmer – de skaver för mycket.
Cloverfield mkt mkt bra.
@Filmitch: The Filmitch Seal of Approval är inte att förakta 😀 Jag har inte läst så mycket av Gaiman som jag skulle vilja, förutom Coraline är det nog bara Sandman och American Gods.
American gods är nog min Gaiman favorit men jag kan även rekommendera hans två novellsamlingar som innehåller många fina berättelser.
Har funderat lite på ett Sandman tema men än så länge ligger det bland mina funderingar.
@Filmitch: Så han är liksom King en bra novellförfattare? Tja, det borde man kanske ha anat genom Sandman. Jag är väldigt sugen på Anansi Boys.
2008: Jag tycker både The Reader och framförallt Revolutionary Road är bättre än ditt förstaval Vals med Bashir som jag tyckte var bra men och det kanske är att vara politiskt inkorrekt men lite tråkig. Åh, The Wrestler, har du inte sett den?! Gillar den skarpt. Fast det kanske inte är allas grej med bortkomna föredettingar som inte kan klara av ett vanligt liv. 😉 Några bra som inte nämnts: The Wackness (för musiken), Gomorra, Frozen River och min absoluta favorit H:r Landshövding.
2009: Haha, lustigt att valde att se just Man tänker sitt. Den var inte bra men det fanns faktiskt tre andra bra svenska filmer (tycker jag i alla fall) och det var Apan, Flickan och Snabba Cash. Coen-bröderna gjorde A Serious Man också. Drag Me to Hell gillade jag också (riktigt trevlig och måste vara en av få gånger då jag uppskattar kombon humor, over the top, skräck. Några bra som inte nämns: In the Loop (5/5!), Polytechnique, State of Play och En profet.
@Jojjenito: Som sagt, Aronofsky är en av mina större skampålar när det kommer till film. Landshövdingsfilmen har jag inte sett men dina tre andra val är verkligen meh-filmer för min del.
Åtminstone Snabba cash är jag lite nyfiken på efter att ha dragit igenom böckerna i somras. Även om jag inte är något jättefan av politikfilmer, fick ju In the Lopp väldigt bra kritik av många så den kan säkert bli aktuell.